Halsbandssångare

	Halsbandssångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Sylvior; Sylviidae
Släkte	Curruca
Art	Halsbandssångare; C. boehmi
Vetenskapligt namn
	§ Curruca boehmi
Auktor	(Reichenow, 1882)
Synonymer
	Parisoma boehmi; Sylvia boehmi;

Halsbandssångare^[2] (Curruca boehmi) är en afrikansk fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läten

Halsbandssångaren är en rätt liten (12 cm) och kompakt Sylvia-sångare med lång stjärt och stort huvud. Fjäderdräkten är karakteristisk med svart bröstband, ljusa ögon, mörka fläckar på strupen, vita yttre stjärtpennor och vita vingband. Undersidan är i övrigt vit, på undergumpen och flankerna rostfärgad, medan den är grå på huvud och ovansida. Bland lätena hörs ginssliga "chik-wurra chick wurr", medan sången är en blandning av musikaliska visslingar och mer dissonanta skallrande och knarrande ljud.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Halsbandssångare delas in i tre underarter med följande utbredning:^[6]

somalica – förekommer i Etiopien och Somalia
marsabit – nordcentrala Kenya
boehmi – södra Kenya och Tanzania

Släktestillhörighet

Tidigare placerades den i släktet Parisoma och behandlades som en medlem av familjen timalior. Genetiska studier visar dock att den är en del av sylviorna.^[7] Där placerades den initialt i släktet Sylvia. Enligt studier från 2019^[8] består dock Sylvia av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan. Dessa delas allt oftare upp i två skilda släkten, varvid halsbandssångaren förs till Curruca.^[3]^[6]

Levnadssätt

Halsbandssångaren hittas i trädkronor i buskar och träd på torr savann, i akaciasnår och i flodnära buskmarker. Födan är dåligt känd, men den har setts ta insekter, små bär och ibland frön. Fågeln häckar mellan november och juni, med en topp i maj–juni.^[4]^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt frekvent förekommande.^[9]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Richard Johann Constantin Böhm (1854-1884), tysk zoolog, upptäcktsresande och samlare av specimen verksam i tropiska Afrika.^[10]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Curruca boehmi . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 20 februari 2021.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
^ [a b] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235
^ [a b] Aymí, R. & Gargallo, G. (2019). Banded Warbler (Sylvia boehmi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58976 6 april 2019).
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ Voelker, G., and J.E. Light (2011), Palaeoclimatic events, dispersal and migratory losses along the Afro-European axis as drivers of biogeographic distribution in Sylvia warblers, BMC Evol. Biol. 11:63.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör halsbandssångare.
Bilder & media
Wikispecies har information om halsbandssångare.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Curruca boehmi . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 20 februari 2021.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.

[sinclair-4] [a b] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235

[hbw-5] [a b] Aymí, R. & Gargallo, G. (2019). Banded Warbler (Sylvia boehmi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58976 6 april 2019).

[CC-6] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[7] Voelker, G., and J.E. Light (2011), Palaeoclimatic events, dispersal and migratory losses along the Afro-European axis as drivers of biogeographic distribution in Sylvia warblers, BMC Evol. Biol. 11:63.

[Cai-8] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[9] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[10] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]