Sylvia (fåglar)
| Sylvia | |
,_Elsenborn,_Ostbelgien_(3944661073).jpg) Svarthätta (Sylvia atricapilla), hane | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Sylvior Sylviidae |
| Släkte | Sylvia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sylvia | |
| Auktor | Scopoli, 1769 |
Sylvia, bildat av det latinska ordet silva som betyder 'skog', är ett släkte med små insektsätande fåglar, ibland kallade äkta eller typiska sångare, som tillhör familjen sylvior (Sylviidae).
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Sylviasläktets arter återfinns dels i tempererade och subtropiska områden i västra palearktis, med sitt centrum runt Medelhavet, dels lokalt i olika delar av Afrika. Många av arterna inom släktet Sylvia uppvisar könsdimorfism, med distinkta hon- och handräkter. Ett vanligt kännetecken är att hanen hos vissa arter har ett svart fjäderparti på huvudet och att detta parti är brunt eller gråaktigt hos honan. Arter som häckar i de tempererade områdena är oftast utpräglade flyttfåglar, men vissa av dessa är stannfåglar. Släktets karaktäriseras oftast av arter som är mycket aktiva och rörliga och återfinns i ganska öppna skogs- och buskbiotoper.
Arter i släktet
[redigera | redigera wikitext]Exakt vilka arter som tillhör släktet har varit kontroversiellt. Genetiska studier[1] visar att svarthättan är närbesläktad med trädgårdssångaren, men även fyra till fem afrikanska arter som tidigare behandlades som timalior: príncipesångaren, rödnäbb, kattsångare och de båda nunnesångarna. Denna grupp skildes åt från övriga Sylvia-sångare som ärtsångare och törnsångare för hela 15 miljoner år sedan. Av den anledningen lyfte BirdLife Sveriges taxonomikommitté 2020 ut den senare gruppen som ett eget släkte, Curruca.[2] Den tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC) gör även det samma.[3] Sylvia i begränsad mening består därför numera av följande arter:[3]
- Svarthätta (Sylvia atricapilla)
- Trädgårdssångare (Sylvia borin)
- Príncipesångare (Sylvia dohrni) – tidigare i Horizorhinus
- Kattsångare (Sylvia galinieri) – tidigare i Parophasma
- Rödnäbb (Sylvia nigricapillus) – tidigare i Lioptilus
- Nunnesångare (Sylvia abyssinica) – tidigare i Pseudoalcippe
- Ruwenzorinunnesångare (Sylvia atriceps) – tidigare i Pseudoalcippe, ibland behandlad som underart till abyssinica
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
- ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020.
- ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Artikeln är delvis översatt från engelska wikipedias artikel Typical warbler, läst 2008-08-02, där följande källor anges:
- Alström, Per; Ericson, Per G.P.; Olsson, Urban & Sundberg, Per (2006): Phylogeny and classification of the avian superfamily Sylvioidea. Molecular Phylogenetics and Evolution 38(2): 381–397. doi:10.1016/j.ympev.2005.05.015
- Cibois, Alice (2003): Mitochondrial DNA Phylogeny of Babblers (Timaliidae). Auk 120(1): 1-20. DOI: 10.1642/0004-8038(2003)120[0035:MDPOBT]2.0.CO;2 HTML-dokument med hela texten utan illustrationer
- Del Hoyo, J.; Elliot, A. & Christie D. (editors). (2006). Handbook of the Birds of the World. Volume 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Editions. ISBN 84-96553-06-X.
- Helbig, A. J. (2001): The characteristics of the genus: Phylogeny and biogeography of the genus Sylvia. In: Shirihai, Hadoram: Sylvia warblers: 24–28. Princeton University Press, Princeton, N.J. ISBN 0-691-08833-0
- Jønsson, Knud A. & Fjeldså, Jon (2006): A phylogenetic supertree of oscine passerine birds (Aves: Passeri). Zoologica Scripta 35(2): 149–186. doi::10.1111/j.1463-6409.2006.00221.x (HTML sammanfattning)
Övriga källor
[redigera | redigera wikitext]- Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
- Mullarney, K., Svensson, L., Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. ISBN 91-34-51038-9
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Videor av Sylvia-arter - the Internet Bird Collection