Swartziska Friskolan

	Swartziska Friskolan
Skoltyp	Småskola
Ort	Norrköping
Län	Östergötlands län
Grundad	1772
Nedlagd	1940
Ägare	Privat stiftelse

Swartziska Friskolan var en privat skola i Norrköping mellan 1772 och 1940.

Historik

Swartziska Friskolan grundades av snusfabrikören Petter Swartz och hans hustru Brita Ryy. Dessa var herrnhutare och ansåg att det var illa ställt med fattiga barns skolutbildning i staden. Med hjälp av den egna förmögenheten kunde paret 1772 starta en privatskola för fattiga pojkar och flickor. Domkapitlet försökte stoppa planerna eftersom man befarade att kristendomsundervisningen skulle skilja sig från den gängse lutherska läran, men då hade Swartz redan fått tillstånd av Gustav III.

Skolbyggnaden låg i hörnet Prästgatan och Olai kyrkogata. Skolan hade plats för två klasser med sammanlagt 50 barn. Skolhuset förstördes vid stadsbranden 1822, men byggdes upp igen två år senare. Läraren tillsattes av släkten Swartz huvudman. ^[1] Swartziska friskolan inlemmades i folkskolan på 1880-talet som högre folkskola med inriktning på yrkesutbildning. Ynglingar fick utbildning i hantverks- och merkantila ämnen fram till slutet av 1930-talet.^[2]

Skolan lades ned 1940.

Lärare och predikant

Läraren undervisade på skolan och skulle förutom det även hålla i en gudstjänst varje helgdag på övervåningen i skolhusets kyrksal.^[3]

Ämbetstid^[4]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1772–1774	Arvid Rydelius	1741–1774
1774–1782	Jacob Brandström	1748–1782
1782–1789	Carl Bergvall	1753–1816	Senare kyrkoherde i Skeppsås församling.
1789–1832	Olof Jonas Sundelin	1757–1841
1832–	Johan Magnus Lindbom	1798–1862	Senare kyrkoherde i Styrstads församling.
1844–	Johan Olof Hagelin		Senare rektor vid Eksjö trivialskola.
1851–1871	Johan Gustaf Gehlin	1825–1871
1872–1879	Per Andreas Berggren	1844–1906	Senare kyrkoherde.

Bibliografi

Albin Warne: Swartziska friskolan i Norrköping och dess grundare – en skolhistorisk undersökning med anledning av friskolans 150-årsjubileum, Linköping 1923

Källor

Noter

^ Thure Gustaf Rudbeck: Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende – Del 2. Götha rike
^ ”Skolan som klassmarkör i Folkbladet den 22 januari 2011”. Arkiverad från originalet den 14 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210514015330/https://folkbladet.se/5506669. Läst 13 maj 2021.
^ Gobom, Carl Magnus (1856). Matrikel över Linköpings stift utgifven år 1856. Söderköping. sid. 94. Libris 1554948
^ Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. 3. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 149-154. Libris 41149

[1] Thure Gustaf Rudbeck: Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende – Del 2. Götha rike

[2] ”Skolan som klassmarkör i Folkbladet den 22 januari 2011”. Arkiverad från originalet den 14 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210514015330/https://folkbladet.se/5506669. Läst 13 maj 2021.

[Matrikel_1856-3] Gobom, Carl Magnus (1856). Matrikel över Linköpings stift utgifven år 1856. Söderköping. sid. 94. Libris 1554948

[Linköpings_stifts_herdaminne_3-4] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. 3. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 149-154. Libris 41149

[1]

[2]

[3]

[4]