Hoppa till innehållet

Sveriges generalkonsulat i Chicago

Från Wikipedia
BeskickningstypGeneralkonsulat
FrånSverige
TillChicago
Adress5211 North Clark Street[a]
Chicago, IL 60640, USA
Koordinater41°58′36″N 87°40′06″V / 41.97668398121226°N 87.66824097633561°V / 41.97668398121226; -87.66824097633561
Öppnad1943[b]
Nedlagd1 juli 1993

Sveriges generalkonsulat i Chicago var Sveriges diplomatiska beskickning i Chicago mellan 1943 och 1993. Generalkonsulatet hade sitt ursprung i det honorära vicekonsulat som öppnade 1852, som upphöjdes till honorärt konsulat 1908, till konsulat 1913 till sist generalkonsulat 1943. Generalkonsulatets uppgifter var att främja Sveriges intressen och att tjäna och skydda svenskar i Chicago och olika delstater i Mellanvästra USA. Konsulatet hörde, jämte de i Minneapolis, New York, San Francisco, Montreal och Houston, till de så kallade arvskonsulaten på grund av den stora mängden arvsmål som konsulatet hade hand om.

Generalkonsulatets distrikt omfattade initialt förutom staden Chicago av delstaterna Illinois, Wisconsin, Michigan, Ohio, Indiana, Missouri och Arkansas men utökades i takt med att de svenska generalkonsulaten i Houston och Minneapolis stängde. Generalkonsulatet i Chicago stängde 1993 och från samma år verkar ett svenskt honorärt generalkonsulat i Chicago med en honorär konsul som chef.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Vicekonsulat

[redigera | redigera wikitext]

Redan år 1854 hade den skandinaviska befolkningen i Chicago och dess omgivningar vuxit sig så stor att det krävdes etablering av en svensk-norsk vicekonsulat i området. Den första förordnade till denna post var Polycarpus von Schneidau, efterträdd år 1856 av hans nära medarbetare, pastor Gustaf Unonius från S:t Ansgarius-församlingen. När pastor Unonius återvände till Sverige år 1858, övertog Charles J. Sundell rollen som vicekonsul fram till 1861, då Oscar Malmborg tog över. Malmborgs mandatperiod var emellertid kort eftersom han snart efter sin utnämning kallades att tjänstgöra i inbördeskriget. Därefter övervakades ämbetet av Gerhard Larson fram till 1863. P. L. Hawkinson efterträdde Larson under de följande sju åren. Peter Svanöe, en norrman, efterträdde honom fram till 1893, då John R. Lindgren förordnades. När unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905 fortsatte Lindgren att agera som vicekonsul för Norge tills Fredrik Herman Gade utsågs av den norska regeringen.[1]

Konsulat

[redigera | redigera wikitext]

Vicekonsulatet omvandlades till konsulat genom beslut den 28 augusti 1908 med distrikt omfattande delstaterna Illinois, Wisconsin, Michigan, Ohio, Indiana, Missouri och Arkansas.[2] Efter svenska regeringens åtgärd att upphöja vicekonsulatet till konsulat så kom konsulatet därigenom att stå i direkt förbindelse med svenske ministern i Washington. Vicekonsulaten i sju delstater i mellanvästern kom hädanefter direkt rapportera till konsul Lindgren istället för till konsul Johnson i New York.[3]

Upphöjningen till konsulat skedde i december 1908, med Lindgren utnämnd till konsul till januari 1914. I februari 1909 utnämndes Henry S. Henschen till vicekonsul för Sverige, tillförordnad rollen som tillförordnad konsul i maj 1909 på grund av Lindgrens sjukdom, och tjänstgjorde till januari 1914. Före 1914 hade det inom den svenska regeringen förts diskussioner om att utse en lönad konsul med svenskt medborgarskap.[1] Särskilt hade det beaktats att Chicago betraktades som centrum för de områden i inlandet av USA där svensk landsmän i störst antal hade bosatt sig. Det hade också noterats den stora betydelsen som ett betalt svenskt konsulat skulle ha med tanke på den mångfald av rättsliga frågor som uppstår till följd av utvandringen.[4] När greve Albert Ehrensvärd, som en kort tid tjänstgjort som svensk minister i Washington, D.C., blev utrikesminister i Stockholm, förespråkade han starkt inrättandet av ett lönat konsulat i Chicago. Denna plan godkändes av den svenska riksdagen våren 1913. Den förste konsuln under denna beteckning var Carl Gösta Puke, som tillträdde i januari 1914, vilket markerade avslutandet av Lindgrens och Henschens mandatperioder. År 1914 utnämndes G. Bernhard Anderson till en lönad vicekonsul för att arbeta vid sidan av konsul Puke.[1]

I konseljen den 10 december 1915 beviljade Kunglig Majestät Carl Gösta Puke avsked från och med den 1 januari 1916 på grund av sjukdom, med rätt för Puke att såsom konsul i disponilitet kvarstå. Samtidigt utnämnde och förordnade Kunglig Majestät konsuln i Montreal Gylfe Anderberg till konsul i Chicago från 1 januari 1916.[5]

Generalkonsulat

[redigera | redigera wikitext]

1943 upphöjdes Chicago till generalkonsulat.[6]

Nedstängning

[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1992 planerades flera svenska ambassader och konsulat att stängas som en del av kraftiga budgetnedskärningar, med ett tillkännagivande den 11 januari 1993. Generalkonsulatet i Chicago, med tre anställda, stängde, vilket lämnade endast New York och Los Angeles med Svenska generalkonsulat i USA. Denna flytt var ett resultat av UD:s behov av att spara 100 miljoner kronor under budgetåret 1993/94.[7]

En riksdagsledamot från Folkpartiet liberalerna lämnade in en motion där man föreslog att Sverige skulle behålla en officiell representation i Illinois, specifikt i Chicago, trots förslaget om att dra in sju generalkonsulat för att spara pengar. Argumenten för att behålla representationen var att Illinois hade en stor svensk-amerikansk population med historisk betydelse för svensk emigration och kultur. Förslaget tog även upp planerna för att fira 150-årsjubileet av den stora svenska emigrationen år 1996 och betonade vikten av att upprätthålla starka kontakter över Atlanten inför och under dessa evenemang. Trots att en heltidsbemannad generalkonsulat inte ansågs vara nödvändig, betonades vikten av att ha en person med starkt intresse och tillräckliga resurser för att fungera som en viktig länk mellan Sverige och Illinois. Motionen uppmanade också regeringen att planera en fortsatt närvaro i Chicago innan några beslut om nedläggning av generalkonsulatet fattades.[8]

Generalkonsulatet ersatte av ett honorärt generalkonsulat den 1 juli 1993.[9]

Honorärt generalkonsulat

[redigera | redigera wikitext]

År 1993 tog Sverige beslutet att utse honorära generalkonsuler för att sköta konsulatärenden snarare än diplomater. Thomas R. Bolling valdes till Illinois och återutnämndes därefter två gånger. Vid tidpunkten för sin första utnämning hade han redan tjänstgjort i olika roller, bland annat som ordförande för Mid America Swedish America Trade Association i Chicago, för närvarande erkänd som Svenska handelskammaren-Chicago (SACC). Dessutom spelade han en avgörande roll som grundare av Svensk-amerikanska handelskammaren (SACC-USA) och fungerade som styrelseledamot för Swedish Council of America.[10] Sedan 2019 är verkställande direktören för Swedish American Museum, Karin Moen Abercrombie, Sveriges honorärkonsul i Chicago.

Arbetsuppgifter

[redigera | redigera wikitext]

En av de viktigaste uppgifterna för den svenska generalkonsuln i Chicago var att hålla god kontakt med svenskarna i miljonstaden Chicago som hyste fler svenskar än någon annan stad i världen förutom Stockholm och Göteborg.[11] Konsulatet hörde, jämte de i Minneapolis, New York, San Francisco, Montreal och Houston, till de så kallade arvskonsulaten på grund av den stora mängden arvsmål som konsulatet hade hand om.[6]

Arbetet vid konsulatet i Chicago bestod fram till 1940-talet så gott som uteslutande i handläggning av arvsmål. Arbetet på spridande av kännedom om Sverige och svensk kultur, andlig som materiell, kom intill hösten 1940 att spela en underordnad roll och var beroende av vederbörande konsulatchefs personliga initiativ och arbetsbörda.[12]

Konsulärt distrikt

[redigera | redigera wikitext]

När det olönade konsulatet öppnade i Chicago 1908 omfattade konsulatets distrikt delstaterna Illinois, Wisconsin, Michigan, Ohio, Indiana, Missouri och Arkansas.[2] Från åtminstone 1969 till 1975, omfattade distriktet, förutom staden Chicago, delstaterna Illinois, Colorado, Indiana, Iowa, Kansas, Michigan, Missouri, Nebraska, Ohio och Wyoming.[13][14] År 1976 tog man över ansvaret för delstaterna Arkansas, Kentucky, Oklahoma och Tennessee från Sveriges generalkonsulat i Houston som nu stod vakant. Samtidigt övertogs delstaterna Colorado och Wyoming av Sveriges generalkonsulat i Minneapolis.[14][15] Detta läge förhöll sig till år 1978.[16] År 1979 återgick delstaterna Arkansas och Oklahoma till generalkonsulatet i Houston.[17] År 1982 stängdes generalkonsulatet i Houston och från 1983 hade nu generalkonsulatet i Chicago även ansvaret för delstaterna Oklahoma och Texas.[18] År 1989 stängdes generalkonsulatet i Minneapolis och från 1990 hade nu generalkonsulatet i Chicago även ansvaret för delstaterna Minnesota, North Dakota, South Dakota och Wisconsin fram tills generalkonsulatet i Chicago stängde 1993.[19][20] Från 1994 övertog Sveriges generalkonsulat i New York samtliga delstater som generalkonsulatet i Chicago tidigare ansvarat för.[21]

Byggnader

[redigera | redigera wikitext]

Kansli

[redigera | redigera wikitext]

Från åtminstone 1916 var konsulatet beläget på adressen 108 South Lasalle Street i området Loop i Chicago.[22] Här kvarstannade man till 1923.[23] Från och med 1 maj 1923 var adressen 1317 North State Street.[24] Här kvarstannade man till 1926.[25] År 1927 flyttade konsulatet till 52 East Cedar Street i vad som senare blev Gold Coast Historic District.[26] Här kvarstannade man till 1931.[27] År 1932 flyttade konsulatet ett par gator bort till 44 East Bellevue Place i Gold Coast Historic District.[28] Här kvarstannade man till 1944.[29]

År 1945 flyttade generalkonsulatet in i skyskrapan 333 North Michigan på 333 North Michigan Avenue i området Loop i Chicago.[30] På denna adress kvarstannade generalkonsulatet i över 40 år. År 1965 huserade man i Suite 2121[31] och från 1966 till 1986 i Suite 2301.[32][33] År 1987 flyttade generalkonsulatet till den nybyggda Crain Communications Building på 150 North Michigan Avenue, Suite 1250, i centrala Chicago.[34] Här förblev generalkonsulatet kvar tills det stängde 1993.[20] Det honorära konsulatet som öppnade istället har verkat på samma adress fram till februari 2024 då man flyttade till 5211 North Clark Street och Swedish American Museum i Andersonville Commercial Historic District.[35]

Residens

[redigera | redigera wikitext]

Från åtminstone 1964 till 1965 var generalkonsulns bostad belägen på adressen Apartment 7 D, 3240 North Lake Shore Drive i området Lake View East.[36][31] Från 1966 till åtminstone 1968 var bostaden belägen på adressen Apartment 7 E, 199 East Lake Shore Drive, i området East Lake Shore Drive District med utsikt över Michigansjön.[32][37]

  • 199 East Lake Shore Drive, till vänster om den gula byggnaden nere på bilden.
    199 East Lake Shore Drive, till vänster om den gula byggnaden nere på bilden.

Beskickningschefer

[redigera | redigera wikitext]
Namn Period Titel Noter Ref
Honorärt vicekonsulat (1852–1908)
Polycarpus von Schneidau 1852–1856 Honorär vicekonsul [38][1]
Gustaf Unonius 1856–1858 Honorär vicekonsul [1]
Charles J. Sundell 1858–1861 Honorär vicekonsul [1]
Oscar Malmborg 1861–1861 Honorär vicekonsul [1]
Gerhard Larson 1861–1863 Honorär vicekonsul [1]
P. L. Hawkinson 1863–1870 Honorär vicekonsul [1]
Peter Svanöe 1871–1893 Honorär vicekonsul [39]
– 1894–1894 – Vakant [40]
John R. Lindgren 1894–1908 Honorär vicekonsul [41]
Honorärt konsulat (1908–1913)
John R. Lindgren 28 augusti 1908 – 1913 Honorär konsul/konsul [2]
Henry Samuel Henschen maj 1909 – januari 1914 Stf konsul [1]
Konsulat (1913–1943)
Carl Gösta Puke 31 december 1913 – 1 januari 1916 Konsul [2][5]
Gylfe Anderberg 1 januari 1916 – februari 1917 Konsul [5][42]
Einar Ekstrand 1917–1917 Stf konsul [42]
Sigurd Theodor Goës 21 december 1917 – 1921 Konsul [43]
Carl Otto David Von Dardel 1921–1929 Konsul [44]
Constans Lundquist 1929–1936 Konsul [45]
Gösta Oldenburg 1936–1943 Konsul [46]
Generalkonsulat (1943–1993)
Gösta Oldenburg 1943–1944 Stf generalkonsul [29]
Gösta Oldenburg 1944–1959 Generalkonsul [47]
Torsten Brandel 1948–1951 Stf generalkonsul [48]
Bo Järnstedt 1959–1962 Stf generalkonsul [49]
Folke Persson 1962–1964 Generalkonsul [50]
Bo Järnstedt 1964–1973 Generalkonsul [51]
Karl Henrik Andersson 1973–1976 Generalkonsul [15]
Tore Högstedt 1976–1980 Generalkonsul [52]
Arne Thorén 1980–1983 Generalkonsul [18]
Lars Arnö 1983–1986 Generalkonsul [33]
Nils-Rune Larsson 1986–1987 Generalkonsul [34]
Håkan Wilkens 1987–1988 Generalkonsul [53]
Lave Johnsson 1989–1993 Generalkonsul [20]
Honorärt generalkonsulat/konsulat (1993–idag)
Thomas R. Bolling 15 februari 1994 – 2003 Honorär generalkonsul [54][55]
Kerstin Lane 1 maj 2003 – juni 2011 Honorär generalkonsul [56][57]
Ulf G. Anvin 21 november 2011 – 2015 Honorär generalkonsul [58]
Gerd Sjögren 27 augusti 2015 – 2019 Honorär generalkonsul [59]
Karin Moen Abercrombie 2019–idag Honorärkonsul

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Adressen till dagens honorärkonsulat som öppnade 1993 efter att generalkonsulatet stängt.
  2. ^ Generalkonsulatet har sitt ursprung i det honorära vicekonsulatet som öppnade 1852 som blev honorärkonsulat 1908, och konsulat 1913 och generalkonsulat 1943.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i j] Olson, Ernst W. (1917) (på engelska). The Swedish element in Illinois: survey of the past seven decades : with life sketches of men of today. Chicago: Swedish-American Biograpical Association. Sid. 345. https://bishophillheritage.org/wp-content/uploads/2012/10/The-Swedish-Element-in-Illinois.pdf. 
  2. ^ [a b c d] Almquist, Johan Axel (1914). Kommerskollegium och Riksens Ständers Manufakturkontor samt konsulsstaten 1651-1910: administrativa och biografiska anteckningar. Meddelanden från svenska Riksarkivet, Ny följd. Ser. 2, 99-0506720-5 ; 4. Stockholm: Norstedt. Sid. 348. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. https://arkis2dok.riksarkivet.se/ra/231/Konsulathistorik.pdf. 
  3. ^ ”Svenska konsulatet i Chikago”. Svenska Dagbladet (265): s. 4. 1908-09-29. https://www.svd.se/arkiv/1908-09-29/4/SVD. Läst 8 februari 2024. 
  4. ^ ”Riksdagsskrivelse 1913:3”. Riksdagsskrivelse 1913:3. Stockholm: Riksdag. 28 maj 1913. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/riksdagsskrivelse/riksdagens-skrivelse-nr-3_DAK03/html/. Läst 7 februari 2024. 
  5. ^ [a b c] ”Svenskt generalkonsulat i Kanada - Dr David Bergström postens förste innehafvare”. Svenska Dagbladet (338): s. 5. 1915-12-12. https://www.svd.se/arkiv/1915-12-12/5/SVD. Läst 8 februari 2024. 
  6. ^ [a b] ”Generalkonsulatet Chicago (1852 – )”. Generalkonsulatet Chicago (1852 – ). Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fRA%2f101010547&type=2&s=Balder. Läst 8 februari 2024. 
  7. ^ Holmström, Mikael (1992-12-08). ”Ambassader läggs ner”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1992-12-08/10/SVD. Läst 7 februari 2024. 
  8. ^ Lindblad, Hans (11 januari 1993). ”Motion till riksdagen 1992/93:U301 av Hans Lindblad (fp): Svensk representation i Illinois”. Motion till riksdagen 1992/93:U301 av Hans Lindblad (fp): Svensk representation i Illinois. Stockholm: Riksdag. https://data.riksdagen.se/dokument/GG02U301. Läst 7 februari 2024. 
  9. ^ Tarschys, Daniel (15 april 1993). ”Utrikesutskottets betänkande 1992/93:UU14: Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop. 1992/93:100 bil. 4)”. Utrikesutskottets betänkande 1992/93:UU14: Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop. 1992/93:100 bil. 4). Stockholm: Utrikesutskottet. https://data.riksdagen.se/dokument/GG01UU14. Läst 7 februari 2024. 
  10. ^ ”THOMAS R. BOLLING, 56” (på engelska). Chicago Tribune. 20 september 2003. https://www.chicagotribune.com/2003/09/20/thomas-r-bolling-56/. Läst 14 februari 2024. 
  11. ^ ”I vimlet”. Svenska Dagbladet: s. A21. 1959-03-22. https://www.svd.se/arkiv/1959-03-22/21/SVD. Läst 8 februari 2024. 
  12. ^ Lindström, Rickard (24 januari 1943). ”Motion i Första kammaren, nr 152.”. Motion i Första kammaren, nr 152.. Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/31otloner-i-forsta-kammaren-nr-152_e42c152/. Läst 14 februari 2024. 
  13. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1969). Sveriges statskalender 1969. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. Sid. 349. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65665/gupea_2077_65665_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  14. ^ [a b] Sköldenberg, Bengt, red (1975). Sveriges statskalender 1975. Uppsala: Liber/Allmänna. Sid. 396-397. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-38-02088-2. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59465/gupea_2077_59465_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  15. ^ [a b] Sköldenberg, Bengt, red (1976). Sveriges statskalender 1976. Uppsala: Liber/Allmänna. Sid. 419, 421. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-38-02736-4. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59618/gupea_2077_59618_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  16. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1978). Sveriges statskalender 1978. Uppsala: Liber/Allmänna. Sid. 433. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-38-03894-3. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59622/gupea_2077_59622_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  17. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1978). Sveriges statskalender 1978. Uppsala: Liber/Allmänna. Sid. 331-332. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-38-03894-3. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59641/gupea_2077_59641_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  18. ^ [a b] Sköldenberg, Bengt, red (1983). Sveriges statskalender 1983. Stockholm: Liber/Allmänna. Sid. 340. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 9138071576. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59825/gupea_2077_59825_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  19. ^ Spiegelberg, Christina, red (1990). Sveriges statskalender 1990. Stockholm: Allmänna. Sid. 349. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 913812291X. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59828/gupea_2077_59828_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  20. ^ [a b c] Almqvist, Gerd, red (1993). Sveriges statskalender 1993. Stockholm: Allmänna. Sid. 337. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 9138128098. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59883/gupea_2077_59883_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  21. ^ Almqvist, Gerd, red (1994). Sveriges statskalender 1994. Stockholm: Fritzes. Sid. 171. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 9138129485. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59886/gupea_2077_59886_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  22. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1916. Uppsala: P.A. Norstedt & Söner. 1916. Sid. 190. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63133/gupea_2077_63133_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  23. ^ Sveriges statskalender för året 1923. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1923. Sid. 204. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/62829/gupea_2077_62829_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  24. ^ ”Svenska konsulatet i Chikago”. Svenska Dagbladet (73): s. 16. 1923-03-16. https://www.svd.se/arkiv/1923-03-16/16/SVD. Läst 6 februari 2024. 
  25. ^ Sveriges statskalender för året 1926. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1926. Sid. 206. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/62852/gupea_2077_62852_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  26. ^ Sveriges statskalender för året 1927. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1927. Sid. 206. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63404/gupea_2077_63404_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  27. ^ Sveriges statskalender för året 1931. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1931. Sid. 197. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63110/gupea_2077_63110_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  28. ^ Sveriges statskalender för året 1932. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1932. Sid. 198. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64197/gupea_2077_64197_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  29. ^ [a b] Sveriges statskalender för skottåret 1944. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1944. Sid. 264. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63266/gupea_2077_63266_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  30. ^ Sveriges statskalender för året 1945. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1945. Sid. 270. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63364/gupea_2077_63364_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  31. ^ [a b] Sveriges statskalender 1965. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1965. Sid. 326. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65027/gupea_2077_65027_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  32. ^ [a b] Sveriges statskalender 1966. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1966. Sid. 301. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64769/gupea_2077_64769_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  33. ^ [a b] Spiegelberg, Christina, red (1986). Sveriges statskalender 1986. Stockholm: Liber Allmänna. Sid. 345. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-38-08944-0. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59794/gupea_2077_59794_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  34. ^ [a b] Spiegelberg, Christina, red (1987). Sveriges statskalender 1987. Stockholm: Allmänna. Sid. 345. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-38-09751-6. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59795/gupea_2077_59795_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  35. ^ ”We are moving!” (på engelska). We are moving!. Honorary Consulate of Sweden, Chicago. 9 februari 2014. https://www.facebook.com/plugins/post.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2FHonoraryConsulateofSwedenChicago%2Fposts%2Fpfbid0BNj4m5R8EagMFiRyCouB2tuQDNtRPmwMcWP5Qfs88aXzLTscwXjCphdThErWDqyml&show_text=true&width=500. Läst 14 februari 2024. 
  36. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1964. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1964. Sid. 318. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65480/gupea_2077_65480_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  37. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1968. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1968. Sid. 326. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65026/gupea_2077_65026_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  38. ^ Olsson, Nils William (2004). ”Abraham Lincoln's Swedish Photographer” (på engelska). Swedish American Genealogist 24 (1): sid. 3. https://digitalcommons.augustana.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1999&context=swensonsag. Läst 13 februari 2024. 
  39. ^ Sveriges statskalender för år 1893. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1892. Sid. 105. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/62130/gupea_2077_62130_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  40. ^ Sveriges statskalender för år 1894. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1893. Sid. 106. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/61874/gupea_2077_61874_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  41. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1908. Uppsala: P.A. Norstedt & Söner. 1908. Sid. 112. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/62495/gupea_2077_62495_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  42. ^ [a b] ”Ny svensk chargé d'affaires i Mexiko”. Svenska Dagbladet (72): s. 4. 1917-03-15. https://www.svd.se/arkiv/1917-03-15/4/SVD. Läst 22 november 2023. 
  43. ^ Elgenstierna, Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. Sid. 87. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. https://runeberg.org/elgenst/3/0103.html. 
  44. ^ Sveriges statskalender för året 1929. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1929. Sid. 194. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64159/gupea_2077_64159_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  45. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1936. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1936. Sid. 206. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63605/gupea_2077_63605_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  46. ^ Sveriges statskalender för året 1943. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1943. Sid. 249. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64200/gupea_2077_64200_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  47. ^ Sveriges statskalender för året 1959. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1959. Sid. 307. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64194/gupea_2077_64194_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  48. ^ Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985. Stockholm: Norstedt. 1984. Sid. 166. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-1-843222-0. http://runeberg.org/vemardet/1985/0166.html. 
  49. ^ Sveriges statskalender 1962. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1962. Sid. 308. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63726/gupea_2077_63726_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  50. ^ Salander Mortensen, Jill, red (1996). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1997. Stockholm: Norstedt. Sid. 894. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-1-960852-7. http://runeberg.org/vemardet/1997/0894.html. 
  51. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1973). Sveriges statskalender 1973. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Sid. 363. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59464/gupea_2077_59464_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  52. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1980). Sveriges statskalender 1980. Stockholm: Liber. Sid. 331. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-38-05350-0. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59644/gupea_2077_59644_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  53. ^ Spiegelberg, Christina, red (1988). Sveriges statskalender 1988. Stockholm: Allmänna. Sid. 353. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-38-09927-6. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59826/gupea_2077_59826_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  54. ^ (på engelska) Foreign Consular Offices in the United States: March 1994. United States Department of State. 1994. Sid. 91. ISBN 0-16-043137-9. https://books.google.se/books?id=6YWPAAAAMAAJ&pg=RA5-PA91&hl=sv&source=gbs_toc_r&cad=2#v=onepage&q&f=false. 
  55. ^ Spiegelberg, Christina, red (2003). Sveriges statskalender 2003. Stockholm: Fritzes. Sid. 164. Sveriges generalkonsulat i Chicago i Libris. ISBN 91-38-32045-2. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59836/gupea_2077_59836_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  56. ^ (på engelska) Foreign Consular Offices in the United States: Summer 2007. United States Department of State. 2007. Sid. 113. ISBN 9780160876158. https://2009-2017.state.gov/documents/organization/91446.pdf. 
  57. ^ Lane, Kerstin; Seaberg, Annette; Brorson, Kerstin (december 2011). ”NEWS FROM THE OFFICE OF CONSULATE GENERAL OF SWEDEN IN CHICAGO” (på engelska). NEWS FROM THE OFFICE OF CONSULATE GENERAL OF SWEDEN IN CHICAGO. Honorary Consulate General of Sweden, Chicago. https://myemail.constantcontact.com/News-from-Consulate-General-of-Sweden-in-Chicago.html?soid=1101560739474&aid=ojMGZzUsYbc. Läst 14 februari 2014. 
  58. ^ (på engelska) Foreign Consular Offices in the United States: Spring/Summer 2012. United States Department of State. 2012. Sid. 119. ISBN 9781601758743. https://2009-2017.state.gov/documents/organization/188594.pdf. 
  59. ^ (på engelska) Foreign Consular Offices in the United States: Winter/Spring 2016. United States Department of State. 2016. Sid. 121. ISBN 9781598048308. https://2009-2017.state.gov/documents/organization/256839.pdf. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_generalkonsulat_i_Chicago&oldid=55382204”