Svenska skolan i Kina
| Svenska skolan i Kina | |
| Skoltyp | Svensk utlandsskola |
|---|---|
| Land | Kina |
| Grundad | 1918 |
Svenska skolan i Kina var en av de tidigare svenska skolorna i utlandet, för att kunna undervisa svenska barn i internatform.
Historik
[redigera | redigera wikitext]1903 hade Svenska Missionen i Kina en lärarinna för svensk skolundervisning. 1907 anställdes Ida Pettersson av Svenska Missionsförbundet för att bedriva undervisning av missionärernas barn i Yichang, sommartid i Kuling. Hon förestod skolan till 1913. Svenska skolan flyttade 1918 till Jigongshan 1918; skolan drevs då gemensamt av Helgelseförbundet och Svenska Missionsförbundet. Åren 1918–1921 kallades den Swedish Union School och 1922–1927 Andelsföreningen Svenska skolan i Kina u. p. a. I andelsföreningen kom även Svensk Baptismission, Svenska Kyrkans Mission i Kina och Svenska Alliansmissionen att ingå som medlemmar.
1927 upphörde skolan i Jigongshan på grund av oroligheterna under det Nordfälttåget. Under 1930–1940-talen hade Svenska Missionsförbundet egen skola först i Huangzhou och sedan i Shashi. 1934 upplät Anna Berg sitt hem, Bergagården i Huangzhou, för Svenska skolan. På grund av kriget blev skolan 1937 åter förlagd till Kuling.
1992 kom en efterföljare i Peking, Svenska skolan i Peking, för barn i åldern 2–12 år till ambassadpersonal, anställda på svenska företag i Kina samt andra barn med skandinavisk anknytning. Verksamheten följer den svenska läroplanen. Svenska skolan i Kinas arkiv finns på Riksarkivet i Stockholm.
Scoutkår
[redigera | redigera wikitext]1919 och 1921 finns uppgifter om en scoutkår kallad Svenska skolans Riddarpojkar. Ledare för scouterna var Josua Sommarström.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Ansgarius: 1908 "En svensk skola i Kina", s, 105
- Sjöholm, W 1920 "Svenska skolan i Kina", s, 144
- Sommarström, J 1938 "Från svenska skolan i Kina", s. 105
- Österberg, M Missionsförbundet: 1937 En hälsning från Svenska skolan i Hwanchow, s 437-439
- Jonsson, F: 60 år för Gud i Kina, s 72-76
- Palmaer,G. red: Vid Yangtseflodens stränder, s. 188 - 193