Svenska skogsarbetareförbundet

	Svenska skogsarbetareförbundet
Historia
Grundat	1918
Upplöst	1998
Huvudorganisation	Landsorganisationen, LO. Anslutning 1921.
Övrigt
Förbundstidning	Skogs- och flottningsarbetaren: Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundets facktidning. Sollefteå: Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet. 1920-1935. Libris 1311996 Skogsindustriarbetaren: tidning för skogsbrukets samt sågverks- och pappersindustriernas arbetare. Gävle: Skogsindustriarbetaren. 1936-2009. Libris 3679646

Svenska skogsarbetareförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades som Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet 1918 och namnändrades till Svenska skogsarbetareförbundet 1962. Det uppgick 1998 i det nybildade Skogs- och träfacket.

Historia

1906 bildades den första fackliga organisationen i skogen i Guxås. Flera organisationer med skogsarbetare, flottare och småbrukare tillkom under de följande åren och de anslöts till förbundsbildningar utanför LO. LO rekommenderade skogsarbetarna att ansluta sig till Svenska sågverksindustriarbetareförbundet men skogsarbetarna i Norrland föredrog ett eget förbund.
1917 tog Ångermanlands vänstersocialdemokratiska partidistrikt initiativ till en kongress, som sammankallades 1918 i Sollefteå. Där bildades Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet. Ordförande och kassör blev C. O. Johansson. Ett förslag om anslutning till SAC röstades ner.
1921 gjordes en överenskommelse med Svenska sågverksindustriarbetareförbundet. Man delade upp skogsarbetarkåren så att förbundet skulle organisera skogsarbetare i Dalarna och Norrland utom Gävleborgs län och Sågverksindustriarbetareförbundet de söder därom.
1923 hade förbundet 10158 medlemmar.^[1]
1925 bildades Trä- och pappersindustriarbetarekartellen tillsammans med två andra fackförbund.
1934 överfördes 10500 skogsarbetare från Svenska sågverksindustriarbetareförbundet.
1935 påbörjades en aktion för att hävda kollektivavtalen, som resulterade i konflikt med Korsnäs och Bergslaget. Uppgörelse träffades året därpå, med eftergifter från arbetsgivarna, dock utan att kollektivavtal kunde slutas.
1938 fanns 972 avdelningar med 43059 medlemmar.
1947 inrättades en erkänd arbetslöshetskassa.
1948 överfördes skiljeställsarbetarna från Svenska sågverksindustriarbetareförbundet.
1950 hade förbundet 909 avdelningar med 32471 medlemmar.
1957 uppgick Sveriges virkesmätares riksförbund i förbundet.
1962 bytte förbundet namn till Svenska skogsarbetareförbundet.
1970 hade förbundet 37 storavdelningar med 26888 medlemmar.
1980 hade förbundet 82263 medlemmar, varav 69689 män och 12574 kvinnor.^[1]
1998 bildades Skogs- och träfacket när förbundet slogs samman med Svenska träindustriarbetareförbundet.

Referenser

Noter

^ [a b] Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)

Tryckta källor

Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X

Vidare läsning

Karlbom, Torvald (1968). Skogens arbetare: till minnet av Svenska skogsarbetarförbundets 50-åriga verksamhet 1918-1968. Stockholm: Sv. skogsarbetareförb. Libris 544701
Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutveckling mm i bland annat Svenska skogsarbetareförbundet)
Persson, Bo (1991). Skogens skördemän: Skogs- och flottningsarbetareförbundets kamp för arbete och kollektivavtal 1918-1927. Arkiv avhandlingsserie, 0347-4909 ; 37. Lund: Arkiv. Libris 7674868. ISBN 91-7924-061-5
Skogsarbetarrörelsen: dokument belysande dess bakgrund, tillkomst och verksamhet. Stockholm. 1948. Libris 722845
Söderberg, Inga; Söderberg, Ewert (1993). Från yxa och såg till skördare och miljövård: 75 år med skogsarbetare i facklig kamp och gemenskap : Svenska skogsarbetareförbundet 1918-1993. Gävle: Svenska skogsarbetareförb. Libris 1692294

[nordin-1] [a b] Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)

[1]