Svenska postförbundet
| Svenska postförbundet | |
| Historia | |
|---|---|
| Grundat | 1886 |
| Upplöst | 1970 |
| Huvudorganisation | Landsorganisationen, LO. Anslutning 1931. |
| Övrigt | |
| Förbundstidning | Svenske postvaktbetjänten: organ för Sveriges postvaktbetjänteförening. Stockholm: Sveriges postvaktbetjenteförening. 1894-1903. Libris 829396
Postbetjänten: organ för Sveriges postbetjänteförening. Stockholm: Postbetjänten. 1904-1908. Libris 829398 Postmannen: organ för Svenska postmannaförbundet. Stockholm: Svenska postmannaförbundet. 1909-1954. Libris 829408 Statsanställd: största fackliga tidningen inom den statliga sektorn. Stockholm: Statsanställd. 1955-1995. Libris 3428042 |
Svenska postförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades med namnet Sveriges postvaktbetjänteförening 1886, namnändrades 1905 till Svenska postbetjänteföreningen, 1908 till Svenska postmannaförbundet och slutligen 1962 till Svenska postförbundet. Det uppgick 1970 i Statsanställdas förbund.
Historia
[redigera | redigera wikitext]- 1886 kallade brevbäraren G. O. Schelin i Norrköping till ett möte i Stockholm med syftet att bilda en central facklig organisation. Resultatet blev den löst sammansatta Sveriges postvaktbetjänteförening.
- 1887 vid ett andra möte antogs stadgar och G. O. Schelin utsågs till ordförande.
- 1890 bröt sig ett antal missnöjda medlemmar ut och bildade Postbetjäningens brödarförbund men de återinträdde redan 1896.
- 1898 startades en sjuk- och begravningskassa.
- 1905 byttes namnet till Svenska postbetjänteföreningen och tre år senare till Svenska postmannaförbundet.
- 1909 stod förbundet utanför storstrejken.
- 1912 bröt sig järnvägspostiljonerna ut p.g.a. missnöje och bildade Svenska postiljonsföreningen, men återkom efter fem år.
- 1917 inrättades en understödsfond.
- 1920 uppgick medlemmarna i Föreningen Sveriges lantbrevbärare i förbundet och bildade från 1926 en särskild krets.
- 1923 hade förbundet 4121 medlemmar. [1]
- 1947 uppgick Svenska poststationsföreståndareföreningen i förbundet.
- 1950 hade förbundet 106 avdelningar med 16971 medlemmar.
- 1962 bytte förbundet namn till Svenska postförbundet.
- 1970 var man tvungna att effektivisera förhandlingarna på det statliga området. Statstjänarekartellen förslog inte längre. Åtta förbund och delar av ett nionde bildade därför tillsammans det nya Statsanställdas förbund.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutveckling mm i bland annat Postförbundet)
- Lundin, Alf (1996). Enade vi stå - söndrade vi falla: 100 år med postfacket i Malmö : 1896-1996. Malmö: SEKO post syd. Libris 7451659. ISBN 91-630-4913-9
- Postman minns: en samling levnadsbeskrivningar. Meddelanden från Postmuseum, 99-0657342-2 ; 31. [Stockholm]. 1956. Libris 1520829
- Svenska postmannaförbundet 1886-1936: Minnesskrift utg. med anledning av förbundets 50-åriga tillvaro. Stockholm: Tiden. 1936. Libris 1379670