Svenska murareförbundet
| Svenska murareförbundet | |
| Historia | |
|---|---|
| Grundat | 1890 |
| Upplöst | 1961 |
| Huvudorganisation | Landsorganisationen, LO. Anslutning 1899. |
| Övrigt | |
| Förbundstidning | Murarnas fackblad. Stockholm: Svenska murareförbundet. 1939-1957. Libris 3169553 Byggnadsarbetaren: organ för Svenska byggnadsarbetareförbundet. Stockholm: Svenska byggnadsarbetareförbundet. 1957-. Libris 3406717 |
Svenska murareförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades 1890 som Skånska murareförbundet men 1892 namnändrades till Svenska murareförbundet och upphörde 1961 då det uppgick i Svenska byggnadsarbetareförbundet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]- 1882 bildades landets första murarefackförening i Malmö. Senare bildades flera föreningar i Skåne.
- 1890 gick föreningarna i Lund, Malmö, Hälsingborg och Ystad samman och bildade Skånska murareförbundet. Ordförande blev Johannes Lundahl.
- 1892 bytte man namn till Svenska murareförbundet och då fanns det sju avdelningar med 629 medlemmar.
- 1893 inrättades strejkkassa och 1898 begravningskassa.
- 1909 deltog förbundet i storstrejken.
- 1923 hade förbundet 2808 medlemmar. [1]
- 1928 anslöts förbundet till det gemensamma förhandlingsorganet Samverkande byggnadsfackförbunden.
- 1929 löstes de ständiga konflikterna med Svenska kakel- och plattarbetareförbundet då de kakelugns- och plattsättare som var medlemmar där gick över till Murareförbundet.
- 1940 startades Svenska riksbyggen av Murareförbundet tillsammans med Svenska byggnadsträarbetareförbundet.
- 1949 bildades Murarnas erkända arbetslöshetskassa.
- 1950 hade förbundet 216 avdelningar med 14103 medlemmar.
- 1961 uppgick förbundet i Svenska byggnadsarbetareförbundet efter att förslaget om samgående fått knapp majoritet på kongressen 1960. Tidigare hade medlemmarna två gånger, 1936 och 1944, röstat mot ett samgående.
Ordförande
[redigera | redigera wikitext]- Nils Persson 1894-1922
- Victor Björkman 1922-1950
- Gösta Bengtsson 1950-1960
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
- Landin, Sven; Andersson Karl-Olof (1989). Byggnadsarbetarna: 1889-1989. Stockholm: Svenska byggnadsarbetareförb. (SBAF). Libris 841062
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Från skråordning till kollektivavtal. Stockholm: Brevskolan. 1955. Libris 1494908
- Hansson, Sigfrid (1931). Svenska murareförbundet 1890-1930: minnesskrift. Stockholm: Förb. Libris 1291599
- Jubileumsskrift: 1902-1952. Katrineholm: Svenska murareförb:s avd. 50. 1952. Libris 925371
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen mm i bland annat Murareförbundet)
- Kupferberg, Feiwel (1971). Byggnadsstrejken 1/4 1933-14/2 1934. Stockholm: Univ. Libris 2799800
- Landin, Sven; Andersson Karl-Olof (1989). Byggnadsarbetarna: 1889-1989. Stockholm: Svenska byggnadsarbetareförb. (SBAF). Libris 841062
- Nerman, Ture (1941). Svenska murareförbundet 1890-1940. Stockholm: Förb. Libris 1291582
- Nerman, Ture (1961). Svenska murareförbundet 1941-1960: historik. Stockholm: förb. Libris 8212456