Sven Franc
Sven Franc | |
Född | Sven Franc[1] 9 maj 1625[1] Kvillinge församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 4 augusti 1674[1] (49 år) |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet[1] |
Maka | Kristina Johansdotter Oljeqvist (g. 1665–1673) |
Föräldrar | Petrus Petri Franc[1] |
Släktingar | Peder Franc (syskon)[1] Samuel Franc (syskon)[1] |
Redigera Wikidata |
Sven Franc, född 9 maj 1625 i Kvillinge församling, Östergötlands län, död 4 augusti 1674, var en svensk tjänsteman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sven Franc föddes 1625 på Kvillinge prästgård i Kvillinge församling. Han var son till kyrkoherden Petrus Petri Franc och Margareta Scheder. Franc blev 27 augusti 1641 student vid Uppsala universitet och disputerade 1650. Han blev 1655 sekreterare på litauiska och kurländska kommissionen, 1658 kunglig sekreterare och 1660 protokollssekreterare i rådskammaren. Han adlades 18 oktober 1662 till Franc och introducerades 1664 i Sveriges Riddarhus som nummer 710. Franc blev 1673 hovråd. han avled 1674 och begravdes i Oljeqvistska gravkoret i Strängnäs domkyrka, där hans vapen uppsattes.[2]
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Franc ägde Myckelmossa herrgård i Simonstorps socken som han fick genom en donation 1662.[2]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Franc gifte sig 5 augusti 1665 i Stockholm med Christina Johansdotter Oljeqvist (1644–1673), dotter till biskopen Johannes Matthiæ Gothus i Strängnäs stift och Catharina Nilsdotter Bohm. De fick tillsammans barnen studenten Johan Franc, studenten Peter Franc, Margareta Franc (död 1717) som var gift med häradshövdingen Johan Skyttehielm och Catharina Franc (1670–1697) som var gift med kungliga sekreteraren Johan von Öller.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 807, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 807. Libris 10076748