Svartfisk
| Svartfisk Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Abborrartade fiskar Perciformes |
| Underordning | Smörfisklika fiskar Stromateoidei |
| Familj | Svartfiskar Centrolophidae |
| Släkte | Centrolophus |
| Art | C. niger |
| Vetenskapligt namn | |
| § Centrolophus niger | |
| Auktor | Gmelin, 1789[2] |
| Synonymer | |
|
Pleuronectes mangilli Risso, 1810 | |
.gif) Teckning av dr Tony Ayling | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Svartfisk (Centrolophus niger) är en fisk i familjen svartfiskar som finns i de tempererade och subtropiska delarna av de flesta av världens hav.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Svartfisken har ett avrundat huvud och en avlång kropp som är sammantryckt från sidorna. Ryggfenan är lång och låg. Färgen är blå till brunsvart med ljusare sidor och buk. Fenorna är mörkare än kroppen.[3] Ögonen är stora.[4] Huvudet är grått och kroppsfärgen violettsvart, mörkbrun eller lila, med blekare mage. Fenorna är mörkare än kroppsfärgen. Ibland finns det otydliga fläckar eller ett marmorerat mönster.[5] Otoliterna är tunna och ömtåliga och cirka 15 mm långa för en 40 cm fisk. Ungfiskarna har 2 till 4 tvärränder. Arten blir vanligtvis inte mycket längre än 60 cm, men kan som mest nå en längd av 150 cm.[6]
Vanor
[redigera | redigera wikitext]Arten är en pelagisk fisk: De vuxna djuren lever på ett djup mellan 40 och 1 050 m, vanligtvis dock inom 300 och 700 m[6]; ungdjuren lever närmare ytan.[4] Det förekommer att svartfiskar samlas i mindre stim. Dieten är mångsidig: Mindre fiskar, större pelagiska kräftdjur, bläckfiskar och plankton.[6]
Utbredning och livsmiljö
[redigera | redigera wikitext]Svartfisken finns i Atlanten i ett bälte från Nordamerika (Nova Scotia i Kanada till Massachusetts i USA)[6] till östra Atlantkusten från Island och södra Norge till Medelhavet och Nordafrika. Den finns dessutom i ett sydligt bälte i Sydatlanten, södra Stilla havet och Indiska oceanen[6][7][8][9][10] från mellersta och södra Sydamerika till Sydafrika och vidare till Nya Zeeland och södra Australien.[4][8][9] Den har påträffats i västra Skandinavien (Norge, Danmark och västra Sverige).[3]
Svartfisken är en pelagisk fisk och har fångats på ett brett spektrum av djup, från nära havsytan till över 1000 meter.[10] Det är till stor del frånvarande i tropikerna.[5] Den finns ibland i vattnen runt de brittiska öarna, där den har registrerats utanför County Galway, County Donegal och Isles of Scilly. 1901 fångades ett exemplar i ett laxnät i Firth of Forth och presenterades för Edinburgh Museum.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Unga fiskar tros leva i ytvatten men vuxna lever på större djup där de kan bilda små stim. Svarfisken är en generalist som jagar alla tillgängliga organismer av lämplig storlek. Bytesobjekt är små fiskar, kräftdjur som hoppkräftor och märlkräftor, bläckfisk, nässeldjur och kammaneter.[9][8]
Hot
[redigera | redigera wikitext]Några exemplar fångas som bifångst i fiskenät. De blir i så fall matfisk. Hela populationen bedöms som stor. IUCN listar svartfisk som livskraftig (LC).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Centrolophus, 10 juni 2024.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Iwamoto, T. 2013 Centrolophus niger . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 november 2024.
- ^ ”Centrolophus niger (Gmlin, 1788)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=172520. Läst 30 augusti 2010.
- ^ [a b] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 209, 486. ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b c] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 248. ISBN 91-518-3505-3
- ^ [a b] Froese, Rainer/Pauly, Daniel (red., 2006). "Centrolophus niger" i FishBase, april 2006.
- ^ [a b c d e] Luna, Susan M. (20 april 2010). ”Centrolophus niger (Gmelin, 1789) Rudderfish” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/speciessummary.php?id=249. Läst 30 augusti 2010.
- ^ Mackay, K. T. (1972). ”Further Records of the Stromateoid Fish Centrolophus niger from the Northwestern Atlantic, with Comments on Body Proportions and Behavior” (på engelska). Copeia 1972: sid. 185–187. doi:. ISSN 0045-8511. https://www.jstor.org/stable/1442800. Läst 24 november 2024.
- ^ [a b c] Battaglia, Pietro; Musolino, Simona; Esposito, Valentina; Ammendolia; Consoli, Pierpaolo; Andaloro, Franco; Romeo, Teresa (21 oktober 2014). ”Feeding habits of juvenile fishes belonging to three medusivorous species (Centrolophidae and Nomeidae) from the Strait of Messina (central Mediterranean Sea)” (på engelska). Marine Biology Research 10: sid. 927–933. doi:. ISSN 1745-1000. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/17451000.2013.863357. Läst 24 november 2024.
- ^ [a b c] Macpherson, E.; Roel, B. A. (1 juni 1987). ”Trophic relationships in the demersal fish community off Namibia” (på engelska). South African Journal of Marine Science 5: sid. 585–596. doi:. Läst 24 november 2024.
- ^ [a b] Kennedy, James; Ólafsdóttir, Anna Heiða; Aradóttir, Svandís Eva; Egilsdóttir, Svanhildur (8 november 2023). ”Biological information on a rare pelagic fish, black ruff Centrolophus niger, caught in Icelandic waters: distribution, feeding and otoliths” (på engelska). Journal of Fish Biology 104: sid. 598–610. doi:. ISSN 0022-1112. PMID 37940609. Läst 24 november 2024.
|