Hoppa till innehållet

Svartduva

Från Wikipedia
Svartduva
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteColumba
ArtSvartduva
C. janthina
Vetenskapligt namn
§ Columba janthina
AuktorTemminck, 1830

Svartduva[2] (Columba janthina) är en fåtalig östasiatisk fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Svartduvan är en stor (37–43,5 cm) duva som gör skäl för sitt namn med sin brunsvarta dräkt. Den är tydligt grönglänsande på halsen samt purpurglänsande på huvud, mantel och övergump. Den svarta näbben är ovanligt lång och smal med hornfärgad spets. När den flyger ser den helmörk ut och nästan kråklik med lång hals, breda vingar och lång stjärt samt långsam flykt med djupa vingslag.[4]

Lätet är ett utdraget och ihållande djupt klagande "u uu...", likt en råmande ko. Även ett torrt och bräkande "gnerr" hörs, liksom vingklapp från fåglar som lyfter.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Svartduvan tillhör en grupp mörkare och glansiga asiatiska och australiska duvarter, där även vitstrupig och vithuvad duva ingår, liksom de utdöda arterna boninduva och ryukyuduva.[5] Den förekommer enbart i små ögrupper i Japan och delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Ofta urskiljs även underarten stejnegeri med utbredning på Yaeyamaöarna i Ryukyuöarna.[6]

Arten sägs vara stannfågel, men uppträder märkligt nog vårar och höstar på öar i Japanska havet samt tillfälligt även på de större japanska öarna.[4] Den har även observerats i östra Ryssland, i kinesiska Shandong samt på Taiwan.[1]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Svartduvan påträffas i gammal städsegrön subtropisk och tempererad lövskog, i Ryukyuöarna även i tallskog. Den födosöker ljudligt i trädtopparna och ses ofta spelflyga över trädtaket. Födan består huvudsakligen av kameliafrön, men även andra frön, knoppar och bär. Fågeln häckar från februari till september, men ägg och ungar har även påträffats under senhösten och vintern.[4][5]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Svartduvan har ett litet och minskande utbredningsområde. Den har troligen också en liten världspopulation som även den tros minska, till följd av jakt och skogsavverkning. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad.[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig.[7]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Columba janthina Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d] Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869 
  5. ^ [a b] Baptista, L.F., Trail, P.W., Horblit, H.M., de Juana, E., Sharpe, C.J. & Boesman, P. (2019). Japanese Woodpigeon (Columba janthina). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54122 6 januari 2019).
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  7. ^ Gibbs, D.; Barnes, E.; Cox, J. 2001. Pigeons and doves: a guide to the pigeons and doves of the world. Pica Press, Robertsbridge, U.K.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]