Svartbröstad vråk

	Svartbröstad vråk; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hökfåglar; Accipitriformes
Familj	Hökar; Accipitridae
Släkte	Geranoaetus
Art	Svartbröstad vråk; G. melanoleucus
Vetenskapligt namn
	§ Geranoaetus melanoleucus
Auktor	Vieillot, 1819
Utbredning
Synonymer
	Svartbröstad vråkörn;

Svartbröstad vråk^[2] (Geranoaetus melanoleucus) är en hökfågel som förekommer i Sydamerika i bergsområden på 1600–3500 meters höjd över havet.^[3]

Utseende och läte

Svartbröstad vråk är en stor rovfågel med breda vingar och kort stjärt. Adulta fåglar har mörkgrått på huvud och bröst som kontrasterar mot den vita buken. Vingarna är silvergrå ovan, undertill vita på täckarna men med mörka vingpennor. I flykten har den en karakteristisk profil med utbuktande armpennor, avsmalnade vingspetsar och en mycket kort stjärt. Ungfåglarna är bruna och streckade, lika rödryggig vråk, men med stor och tung kropp och kortare, mer avsmalnad stjärt.^[4]

Utbredning och systematik

Svartbröstad vråk delas upp i två underarter:^[5]

Geranoaetus melanoleucus australis – Anderna från västra Venezuela till Tierra del Fuego
Geranoaetus melanoleucus melanoleucus – sydöstra Brasilien till Paraguay, Uruguay och nordöstra Argentina

Släktskap

Svartbröstad vråk placerades tidigare som ensam art i släktet Geranoaetus, men genetiska studier visar att den är närbesläktad med vitstjärtad vråk och rödryggig vråk, båda traditionellt i Buteo.^[6]^[7] Dessa inkluderas därför med svartbröstad vråk i Geranoaetus.

Levnadssätt

Svartbröstad vråk är en av de vanligare stora vråkarna på den sydamerikansk alpin stäpp, i bergstrakter, grässlätter och öppet skogslandskap. Födan består nästan uteslutande av däggdjur, framför allt införda europeiska kaniner.^[4]

Häckning

Fågeln bygger ett stort kvistbo, 160 cm i diameter och 24 cm högt. Det placeras framför allt på en högt liggande klippavsats, i brist på klippor i träd eller till och med på marken. Däri lägger den ett till tre vita ägg.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Bilder

Den karaktäristiska profilen i flykten.
Juvenil.
Falkenerarfågel.

Referenser

^ [a b c] BirdLife International 2012 Geranoaetus melanoleucus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
^ [a b c] Brower, R. M. and R. L. Thorson (2020). Black-chested Buzzard-Eagle (Geranoaetus melanoleucus), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bcbeag1.01
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
^ Amaral, F.S.R., F.H. Sheldon, A. Gamauf, E. Haring, M. Riesing, L.F. Silveira, and A. Wajntal (2008), Patterns and Processes of Diversification in a Widespread and Ecologically Diverse Avian Group, the Buteonine Hawks (Aves, Accipitridae), Mol. Phylogenet. Evol. 53, 703-715. PDF Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315. PDF Arkiverad 31 augusti 2021 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Wikispecies har information om Geranoaetus melanoleucus.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Geranoaetus melanoleucus.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] BirdLife International 2012 Geranoaetus melanoleucus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.

[BLS-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[Larsson-3] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

[BOW-4] [a b c] Brower, R. M. and R. L. Thorson (2020). Black-chested Buzzard-Eagle (Geranoaetus melanoleucus), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bcbeag1.01

[CC-5] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01

[6] Amaral, F.S.R., F.H. Sheldon, A. Gamauf, E. Haring, M. Riesing, L.F. Silveira, and A. Wajntal (2008), Patterns and Processes of Diversification in a Widespread and Ecologically Diverse Avian Group, the Buteonine Hawks (Aves, Accipitridae), Mol. Phylogenet. Evol. 53, 703-715. PDF Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[7] Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315. PDF Arkiverad 31 augusti 2021 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]