Sufyaniyyun
|
Den här artikeln uppfyller inte Wikipedias riktlinjer och behöver:
Motivering: En av de båda källorna är uppenbart irrelevant, och att den alls finns i artikeln tyder på att den har utsatts för oseriös redigering och därför bör kontrolleras noggrant. "Faktarutan" saknar helt källor. När bristerna åtgärdats, kan mallen tas bort. Mallen är daterad: . |
Sufyanider سفيانيون Sufyaniyyun | |
(Officiella) (Jihad flagga) | |
Land | Irak |
---|---|
Partiledare | Assi Qawali (2017) |
Grundat | 17 Oktober 2017 |
Huvudkontor | Qandilbergen |
Antal medlemmar | Okänd |
Politisk ideologi | Islamofascism Facism Islamism Jihadism Anti-shia Antiarabism Anti-Iran Anti-Turkiet Anti-Väst Anti-Assyrier Antisemitism Kristofobi |
Politisk position | Högerextrem |
Färg(er) | Vit och Svart |
Irakisk politik Politiska partier Val |
Sufyanider (kurdiska: ئاڵاى سپى), även känd som De vita flaggorna, är en militant kurdisk islamonationalistisk grupp som är en utlöpare av Ansar al-Islam. Organisationen är benämnd efter Abu Sufyan ibn Harb, en sahaba som är hatad av shiamuslimer. Den är baserad i de omtvistade territorierna i norra Irak i motsats till shiamiliser och den irakiska regeringen. Den deltog under slaget vid Kirkuk när oljeanläggningen Jambur säkrades av shiamuslimska miliser samt irakiska styrkor i oktober 2017 då den federala regeringen återtog kontrollen över omtvistade territorier som tagits av den kurdiska regionala regeringen.[1][2]
Sufyaniderna anses vara en terroristorganisation enligt Iraks regering. I slutet av 2017 anklagade en irakisk-turkmensk parlamentsledamot kurdiska ledare för att stödja gruppen. Detta förnekades av Kurdistans regionala regering.[1][2] Gruppens ledare Hiwa Chor, som var en tidigare medlem av al-Qaida i Irak, höll inte med om ISIL:s ambitiösa kalifatplaner och lämnade organisationen med en turkmensk militärperson från Diyala-guvernementet.[2] Gruppen strider med olika gerillataktiker och använder även granatkastare och raketer. Gruppen verkar i och runt Tuz Khurmatu med frekventa attacker mot oljefält och vägar i området.[1][2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Kawabata, Rieko (2021-05-19). ”Concern rises about groundwater pollution”. Nature Middle East. doi: . ISSN 2042-6046. http://dx.doi.org/10.1038/nmiddleeast.2021.46. Läst 26 april 2023.
- ^ [a b c d] Hussin, Sabariah (2018-07-24). Iraq. Routledge. sid. 64–80. http://dx.doi.org/10.4324/9780429468445-6. Läst 26 april 2023