Amarantduva

	Amarantduva; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Duvfåglar; Columbiformes
Familj	Duvor; Columbidae
Släkte	Streptopelia
Art	Amarantduva; S. tranquebarica
Vetenskapligt namn
	§ Streptopelia tranquebarica
Auktor	(Hermann, 1804)
Synonymer
	Röd turkduva

Amarantduva^[2] (Streptopelia tranquebarica) är en asiatisk fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.^[3]

Utseende

Amarantduva med en kroppslängd på 23 centimeter en liten och kompakt duva, minst i släktet Streptopelia. Hanen har grått huvud ett svart band i nacken, rosa undersida och brunrosa ovansida. Honan är mer färglös och skiljer sig från turkduvan genom att vara mörkare både ovan och under, med gråare undre vingtäckare och framför allt påtagligt mindre och mer kortstjärtad. Ving- och armpennor är svarta hos båda könen.^[4]

Läte

Lätet beskrivs i engelsk litteratur som ett torrt och rytmiskt "ruk-a-duc-doo" som upprepas snabbt.^[5]

Utbredning och systematik

Amarantduva delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Streptopelia tranquebarica tranquebarica – förekommer i Sindh, Punjab och västra Nepal, i söder genom Indiska subkontinenten
Streptopelia tranquebarica humilis – förekommer från Tibet till Myanmar, Thailand, Sydostasien och norra Filippinerna

Arten har vidare observerats tillfälligt västerut till Iran, Förenade Arabemiraten och Oman samt norrut till Nordkorea och Ryssland.^[1] Den har introducerats till Singapore.^[1]

Levnadssätt

Amarantduva trivs i öppen skog och bland träd i öppet landskap.^[4] Jämfört med andra arter i släktet ses den mer sällan nära människan. Den är mest en låglandslevande fågel, men ses upp till 800 meters höjd i Himalaya och upp till 1300 meter i Bengalen och Assam.^[6]

Föda

Fågeln lever av frön från gräs och örter, små blad och knoppar samt säd från odlade grödor. Den ses ofta i grupper om två eller tre men kan bilda större grupper när födotillgången är god.^[6]

Häckning

I syd häckar arten när föda finns att tillgå, i norr sommartid. Boet är en torftig tallrik gjord av kvistar och gräs, oftast placerad mellan tre och åtta meter upp i ett träd, högre upp än sina släktingar. Däri lägger honan två vita eller gräddvita ägg, sällsynt tre.^[6]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig till mycket vanlig.^[7]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn kommer av staden Tranquebar, numera Tharangambadi, i den indiska delstaten Tamil Nadu.^[8]

Noter

^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Streptopelia tranquebarica Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Eriksen, Jens; Richard Porter (2018). Birds of Oman. Helm Field Guides. ISBN 9781472937537
^ [a b c] Baptista, L.F., Trail, P.W., Horblit, H.M. & Boesman, P. (2018). Red Turtle-dove (Streptopelia tranquebarica). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54161 3 maj 2018).
^ Gibbs, D.; Barnes, E.; Cox, J. 2001. Pigeons and doves: a guide to the pigeons and doves of the world. Pica Press, Robertsbridge, U.K.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör amarantduva.
Bilder & media
Wikispecies har information om Streptopelia tranquebarica.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2012 Streptopelia tranquebarica Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[BirdLife-2] Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Indian-4] [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[oman-5] Eriksen, Jens; Richard Porter (2018). Birds of Oman. Helm Field Guides. ISBN 9781472937537

[hbw-6] [a b c] Baptista, L.F., Trail, P.W., Horblit, H.M. & Boesman, P. (2018). Red Turtle-dove (Streptopelia tranquebarica). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54161 3 maj 2018).

[7] Gibbs, D.; Barnes, E.; Cox, J. 2001. Pigeons and doves: a guide to the pigeons and doves of the world. Pica Press, Robertsbridge, U.K.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]