Stort oxstyng
| Stort oxstyng Status i Sverige: Nationellt utdöd[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Tvåvingar Diptera |
| Familj | Styngflugor Oestridae |
| Släkte | Hypoderma |
| Art | Stort oxstyng Hypoderma bovis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hypoderma bovis | |
| Auktor | (Linnaeus, 1758) |
| Synonymer | |
|
Hypoderma bellieri Bigot, 1862 Hypoderma heteroptera Macquart, 1843 Oestrus antilopum Pallas, 1777 Oestrus aurbarbis Meigen, 1824 Oestrus aureoargentatus Rodhain & Bequaert, 1912 Oestrus bovis Linnaeus, 1758 Oestrus bovinus A.J.Schwab, 1840 Oestrus buccatus J. Fabr, 1775 Oestrus caucasicus Grunin, 1948 Oestrus cervi Schrank, 1803 Oestrus clarkii Clark, 1841 Oestrus cuniculi Clark, 1797 Oestrus dubitatus Basson & Zumpt, 1969 Oestrus ericetorum Clark, 1815 Oestrus subcutaneus Greve, 1818 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Stort oxstyng (Hypoderma bovis)[2] är en tvåvingeart som först beskrevs av Carl von Linné 1758. Enligt Catalogue of Life[2][3] ingår stort oxstyng i släktet Hypoderma och familjen styngflugor, men enligt Dyntaxa[4] är tillhörigheten istället släktet Hypoderma och familjen Hypodermatidae. Enligt den svenska rödlistan[1] är arten nationellt utdöd i Sverige. Arten har tidigare förekommit i Götaland, Gotland, Svealand och Nedre Norrland men är numera lokalt utdöd.[1] Artens livsmiljö är jordbrukslandskap.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
Utseendet hos den ca 15 mm långa insekten påminner om ett bi. Litet oxstyng, Hypoderma lineatum liknar i stora drag stort oxstyng till såväl utseende som uppträdande.
Stynget varken sticker eller biter. Den vuxna honan äter inte alls, och dör efter 3–8 dagar.
Referens:[5]
Stort oxstyng finns på Norra halvklotet i mer än 50 länder i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika i bältet ca 25° – 60° latitud; i USA huvudsakligen norr om 35°.
Livscykel
[redigera | redigera wikitext]Honan uppsöker nötkreatur och hästar under tiden från slutet av maj till augusti, och lägger upp till 600 ägg i djurens nedre del av buken och i benen. Äggen sprids ut med 3–8 ägg på nedre delen av ett hår i pälsen. Äggen kläcks efter 4–7 dar, varefter larven kryper längs hårstrået mot huden och gnager sig in. Där förflyttar den sig vid sidan av muskelfibrer och längs nervbanor fram emot ryggraden. Förflyttningen underlättas av att larven utsöndrar ett proteocykliskt enzym, som fräter på omgivningen. Under vintermånaderna har larven grävt sig fram mot djurets ryggparti, som de nått i februari. Där slår den sig till ro och bildar en cysta, som ger en bula i huden. Detta fortgår i ca 2 månader. I cystan genomgår larven två omvandlingsstadier, och växer till in emot 28 mm. I cystan biter sig larven ett andningshål genom huden. Hålet kan bli upp emot 4 mm i diameter. Fram på vårkanten tar sig larven ut genom andningshålet och faller till marken, där den förpuppas i spillning och i jorden. Tiden från puppa till färdig styng rör sig om 2–8 veckor. Den tid som puppstadiet varar beror på hur vädret varit. Hela cykeln har då tagit ca ett år, och nästa generation av stort oxstyng är redo för anfall.
När oxstynget anfaller, ofta i stora skaror, blir djuren alldeles vilda och rusar kors och tvärs med svansen rätt upp i vädret i försök att bli av med angriparna. Därvid händer det att de skadar sig, t o m att något djur dör. Unga djur drabbas mer än äldre, men vissa klarar sig helt och hållet.
Vanligtvis håller sig antalet bölder under 100 per individ, men det kan förekomma över 300 på enstaka individer.
Den ekonomiska skadan i djurhållningen är stor. Djuren äter inte som de ska, och blir magra. Hålen i huden sänker kvaliteten vid lädertillverkning. Gångarna efter larverna blir lätt inkörsportar för diverse infektioner. Köttet närmast gångarna blir missfärgat, och måste skäras bort i slakteriet.
Behandling
[redigera | redigera wikitext]Referens:[5]
Djur som hålls i stall sommartid klarar sig, eftersom styget inte flyger in där.
Det finns flera verksamma insekticider för såväl yttre behandling som injektion.
Doramectin och ivermectin kan |injiceras subkutant. Ivermectin finns också i en beredning i en form av pasta, som läggs i djurets mun. Eprinomectin och moxidectin är vätskor som hälls över djurens rygg. Sådana beredningar finns även för doramectin och ivermectin. Alla dessa medel kan användas på köttboskap.
Vissa medel kan inte användas på mjölkboskap, eftersom det finns en risk att hälsovådliga substanser kommer in i mjölken. Eprinomectin och moxidectin är dock godkända för behandling även av mjölkkor.
När något av nämnda medel av någon anledning inte kan användas finns en metod, där ett pulver av tetraklorvinfos gnuggas in i böldernas andningshål. Ett annat alternativ är att med en trubbig nål spruta in 1 milliliter väteperoxid i böldernas andningshål. Det är också möjligt att vränga ut larven rent mekaniskt ur cystan. Därvid måste man arbeta mycket varsamt, så att larven inte spricker, ty dess inälvor kan medföra komplikationer i såret.
När någon av behandlingarna dödat larverna inuti djurkroppen, kan en viss stelhet uppstå, men detta går vanligen över av sig självt efter 2 à 3 dygn. I enstaka fall kan ett angripet djur drabbas även av psykiska skador.
Vaccinering
[redigera | redigera wikitext]Referens: [5]
På 1950-talet gjordes en del försök med vaccinering mot oxstyngsjuka, men det fick aldrig större genomslag, då de andra tillgängliga metoderna gav bättre resultat.
| Namn | Trakt | Referens |
|---|---|---|
| Krokhumla | Östergötland | [7] |
På engelska heter Stort oxstyng Northern Cattle Grub, Nordlig boskapslarv. Grub betyder grävande larv. Det är alltså styngets larvstadium som avses, och som plågar såväl nötboskap som hästar genom att gräva sig in i huden.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Gärdenfors Ulf, red (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010 = The 2010 red list of Swedish species. Uppsala: Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. Libris 11818177. ISBN 978-91-88506-35-1. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/om-oss/publikationer/bocker/2010-rodlistade-arter-i-sverige-2010/. Läst 20 juli 2013 Arkiverad 26 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/hypoderma+bovis/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Systema Dipterorum. Pape T. & Thompson F.C. (eds), 2011-01-06
- ^ Dyntaxa Hypoderma bovis
- ^ [a b c d] Merck Veterinary Manual
- ^ Cornell University, College of Agriculture and Life Sciencies: [1]
- ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 356 [2], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Artfaktablad för Hypoderma bovis
- Fotografi av stort oxstyng [3]
![[3]](http://media.eol.org/content/2015/01/20/05/28570_orig.jpg){kind=link}