Hoppa till innehållet

Stornäbbad frötangara

Från Wikipedia
Stornäbbad frötangara
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTangaror
Thraupidae
SläkteFrötangaror
Sporophila
ArtStornäbbad frötangara
S. maximiliani
Vetenskapligt namn
§ Sporophila maximiliani
AuktorCabanis, 1851
Synonymer
  • Oryzoborus maximiliani
  • Större frösparv
  • Maximilianfröfink

Stornäbbad frötangara[2] (Sporophila maximiliani) är en starkt hotad sydamerikansk fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Stornäbbad frötangara har en enorm näbb som gör att den ser ut att sakna panna helt, varvid överdelen av näbben verkar sticka ut rakt från fågelns hjässa. Näbben är elfenbensvit, men inte slät. Hanen är helt svart förutom en vit handbasfläck och vitt under vingen. Honan är varmt brunfärgad utan särskilda kännetecken. Hanens sång är snabb och vackert flöjtliknande.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Stornäbbad frötangara förekommer i Sydamerika i tre skilda områden. Den behandlas antingen som monotypisk[5] eller delas in i två underarter med följande utbredning:[1]

Arten placerades tidigare i släktet Oryzoborus men DNA-studier visar att det släktet är inbäddat i Sporophila.[6]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra finkliknande tangaror placerades denna art tidigare i familjen Emberizidae. Genetiska studier visar dock att den är en del av tangarorna.[7]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i buskmarker utmed floder, våtmarker och ungskog upp till 1100 meter över havet. Åtminstone i Colombia frekventerar den risodlingar och i Bolivia har den setts i savannliknande miljöer, inklusive utarmade områden utmed vägar och övergivna tomter.[1] Under parningen lyfter hanen vingarna och visar det vita under vingen.[4]

Stornäbbad frötangara förekommer väldigt lokalt och sällsynt i sitt utbredningsområde.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserade arten 2013 som sårbar från att ha tidigare betraktats som nära hotad.[1] Anledningen är nya data som visar att maximilianfröfinken minskar kraftigt till följd av intensiv fångst och habitatförlust.[1] 2017 uppgraderades den igen till starkt hotad. Världspopulationen uppskattas till färre än 2.500 vuxna individer och ingen delpopulation anses innehålla fler än 250 vuxna individer.[1]

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Maximilian Alexander Philipp Graf zu Wied-Neuwied och Prinz zu Wied (1782-1867), generalmajor i preussiska armén tillika samlare och upptäcktsresande verksam i Brasilien 1815-1817.[8] På svenska har arten även kallats större frösparv.

  1. ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2017 Sporophila maximiliani . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 11 december 2017.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Great-billed Seed-Finch (Sporophila maximiliani) Neotropical Birds Online (T. S. Schulenberg, Editor). Ithaca: Cornell Lab of Ornithology
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi :  10.14344/IOC.ML.9.2.
  6. ^ Mason, N.A., and K.J. Burns (2013), Molecular Phylogenetics of the Neotropical Seedeaters and Seed-Finches (Sporophila, Oryzoborus, Dolospingus), Ornitologia Neotropical 24, 139-155.
  7. ^ Burns, K.J., A.J. Shultz, P.O. Title, N.A. Mason, F.K. Barker, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette, (2014), Phylogenetics and diversification of the tanagers (Passeriformes: Thraupidae), the largest radiation of Neotropical songbirds, Mol. Phylogenet. Evol. 75, 41-77.
  8. ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]