Storheikkilä
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2024-03) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Storheikkilä | |
| Iso-Heikkilä (finska) | |
| Stadsdel | |
 Storheikkiläs läge i Åbo.
| |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland |
| Kommun | Åbo |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 6946000 |
Storheikkilä (finska: Iso-Heikkilä) är en stadsdel i Åbo i det finländska landskapet Egentliga Finland. Stadsdelen ligger väst om Åbo centrum och fram till 1944 var Storheikkilä en by i S:t Marie kommun.[1]
År 2007 fanns det 1 870 invånare i Storheikkilä. Stadsdelen gränsar i norr till Nystadsbanan, i väst till hamnbanan som böjer sig söderut därifrån, och i söder till Stockholmsgatan och Pansiovägen. Det tidigare området för Storheikkilä by sträckte sig i sydväst till området för dagens Västra hamn och i nordost delvis ända till snabbväg till Nådendal.
Batterihagen
[redigera | redigera wikitext]Fram till slutet av 2010-talet var största delen av Storheikkilä ett industri- och byråområde. I stadsdelen finns också Batterihagens bostadsområde. På nordöstra sidan av Batterihagen, på toppen av Storheikkiläs backe, ligger ett bostadsområde designat av Aarne Ehojoki, samt Storheikkilä observatorium.[2]
Höghusen i Batterihagen har byggts av byggfirman Puolimatka. Innan höghusen byggdes fanns det Storheikkilä gård på området samt med Åbo universitets botaniska trädgård. I Batterihagen fanns president Mauno Koivistos och Tellervo Koivistos första gemensamma hem på 1950-talet.[3][4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]På 1400-talet kallades Storheikkilä gård för "Åbo slotz ladegårdh" alltså Åbo slotts ladugård. År 1696 blev gården en tjänstebostad. Järnvägen som byggdes till Åbo hamn på 1870-talet skilde Storheikkilä från Åbo centrum och fram till 1944 hörde Storheikkilä till S:t Marie kommun. På 1920-talet byggdes Nystadsbanan genom den norra delen av Storheikkilä.
Under andra världskriget låg en etappbas som byggts för tyska soldater i sydvästra hörnet av Storheikkilä, kallad Lilla Berlin, och cirka 70 byggnader revs när området började byggas om till Batterigen i början av 1950-talet. Ännu på slutet av 1950-talet var Storheikkilä till stor del åkermark, vilket syns fortfarande i formen av den omfattande parken mitt i bostadsområdet och dess stora rondell.
Bland de äldsta bevarade byggnaderna i Storheikkilä finns trähusen mellan Runsalavägen och Stockholmsgatan, samt en tegelkasernbyggnad längs Kanslervägen. Tegelbyggnaden härstammar troligen från första världskriget och nuförtiden fungerar huset som verksamhetscenter för de arbetslösa i Åbo. Storheikkilä herrgård revs år 1955 och såldes för industriellt bruk till S-gruppen.[5]
Botaniska trädgården och observatorium
[redigera | redigera wikitext]Mellan 1924 och 1956 fanns Åbo universitets botaniska trädgård i nordöstra hörnet av Storheikkilä. Under slutet av 1920-talet odlades cirka 1 500 olika växtarter där, och vid mitten av 1950-talet hade antalet stigit till 4 500 arter. År 1956 blev utrymmet för trångt, och den botaniska trädgården flyttades till sin nuvarande plats på Runsala.[6] År 1925 uppfördes även Storheikkilä observatorium på universitetets mark, som idag används av Turun Ursa ry.[7]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Stadsdelarnas namn”. Åbo stad. https://www.turku.fi/sites/default/files/atoms/files//kaupunginosien_numerot_ja_nimet.pdf. Läst 4 mars 2024.
- ^ Antikainen, Jimi (juni 2012). [https://www.turku.fi/sites/default/files/atoms/files/turun_lahioiden_suunnittelijat_ja_arkkitehtoniset_erityispiirteet_0.pdf ”Turun lähiöiden suunnittelijat ja arkkitehtoniset erityispiirteet”] (på finska). Åbo stad. https://www.turku.fi/sites/default/files/atoms/files/turun_lahioiden_suunnittelijat_ja_arkkitehtoniset_erityispiirteet_0.pdf. Läst 4 mars 2024.
- ^ ”Turun vanhin lähiö voi paremmin kuin koskaan” (på finska). Turun Sanomat. 4 augusti 2014. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180702204938/http://koti.ts.fi/asuminen/turun-vanhin-lahio-voi-paremmin-kuin-koskaan/. Läst 4 mars 2024.
- ^ ”Tellervo Koivisto 90 vuotta” (på finska). areena.yle.fi. Rundradion. https://areena.yle.fi/1-4590524. Läst 4 mars 2024.
- ^ Lahdenperä, Noora. ”Teollisuusalueesta eläväksi kaupunginosaksi” (på finska). Uleåborgs universitet. http://jultika.oulu.fi/files/nbnfioulu-201511282184.pdf. Läst 3 april 2024.
- ^ ”Turun kasvitieteellisten puutarhojen historiaa” (på finska). Åbo universitet. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180827185626/https://www.utu.fi/fi/yksikot/kasvitieteellinen-puutarha/historia/Sivut/home.aspx. Läst 4 mars 2024.
- ^ ”Turun Ursa r.y.”. www.ursa.fi. https://www.ursa.fi/yhd/TurunUrsa/yhdistys.html. Läst 4 mars 2024.