Stickspånstil

"Kragsyde", Manchester-by-the-Sea, Massachusetts (1883–1885, rivet 1929), av Peabody and Stearns

"William G. Low House", Bristol, Rhode Island (1886–1887, rivet 1962) av arkitektfirman McKim, Mead & White

Stickspånstil (engelska: shingle style) är en amerikansk arkitekturstil. I denna kombinerades inflytande från Storbritannien med element från amerikansk kolonial arkitekturstil. Stilen inkluderar de enkla, väggspånsklädda ytorna i byggnader från kolonialtiden.

Historik

McKim, Mead & White och Peabody and Stearns var två av de kända arkitekturfirmor som gjorde spånstilen populär i samband med uppdrag för storskaliga fritidsbostäder för rika beställare på platser som Newport, Rhode Island och East Hampton längst ut på Long Island.^[1] Det mest kända spånstilshuset var "Kragsyde" från 1882 av Peabody and Stearns. Kragsyde byggdes på en klippa vid stranden nära Manchester-By-the-Sea i Massachusetts. "William G. Low House", ritat av McKim, Mead & White och uppfört 1887, 'är ett annat typiskt exempel.

Många av stildragen i amerikansk stickspånstil anammades av formgivaren Gustav Stickley och anpassades till den amerikanska versionen av Arts and Crafts-rörelsen.

Stilen fick sitt namn, tillsammans med Stick style, av konsthistorikern Vincent Scully i dennes doktorsavhandling från 1949 The Cottage Style.

Kännetecken

Stickspånstilens arkitekter använde sig av koloniala byggnaders enkla väggspånsklädda fasader liksom husens form, vare sig detta gjordes i de överdrivna gavlarna på McKim Mead and Whites "William D. Low House" eller i de komplicerade volymerna i "Kragsyde". Somliga arkitekter lät cederspånen doppas i gräddmjölk och därefter torkas, för att åstadkomma ett "väderbitet" utseende.

Bildgalleri

"William Watts Sherman House", Newport, Rhode Island, 1875–1876, av Henry Hobson Richardson.
Holy Innocents Episcopal Church, Beach Haven, New Jersey 1881–1882, av Wilson Brothers & Company.
"Isaac Bell House", Newport, Rhode Island, 1882, av McKim, Mead & White.
"Mary Fisk Stoughton House", Cambridge, Massachusetts, 1882–1883, av Henry Hobson Richardson.
"William Berryman Scott House" i Princeton, New Jersey, 1888, av A. Page Brown.
"Frank Lloyd Wright House and Studio", Oak Park, Illinois, 1889, av Frank Lloyd Wright.
Harry and Stella Massey house, Blue Island, Illinois, 1890, av August Fiedler.

Källor

Noter

^ ”The History of East Hampton”. easthamptonvillage.org. http://www.easthamptonvillage.org/pdf/history.pdf. ”The small groupings of summer cottages that developed from the 1880s to the 1910s in Montauk, Amagansett and Wainscott paralleled the growth of the much larger summer colony in the Inc. Village of East Hampton.” Arkiverad 23 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923232603/http://www.easthamptonvillage.org/pdf/history.pdf. Läst 13 oktober 2021.

Litteratur

Vincent Scully: The Shingle Style Today. New York: George Braziller, 1974 ISBN 0-8076-0760-6
Ike, John och Thomas A. Kligerman samt Joel Barkley tillsammans med Marc Kristal: The New Shingled House, New York: The Monacelli Press, 2015

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Stickspånstil.
Bilder & media
A Look at Shingle Style Architecture: Reflections of the American Spirit, på www.thoughtco.com]

[HefnerHistory-1] ”The History of East Hampton”. easthamptonvillage.org. http://www.easthamptonvillage.org/pdf/history.pdf. ”The small groupings of summer cottages that developed from the 1880s to the 1910s in Montauk, Amagansett and Wainscott paralleled the growth of the much larger summer colony in the Inc. Village of East Hampton.” Arkiverad 23 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923232603/http://www.easthamptonvillage.org/pdf/history.pdf. Läst 13 oktober 2021.

[1]