Hoppa till innehållet

Steve Grahn

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Steve Grahn
Steve Grahn spelar gitarr och sjunger på Big Ben, Stockholm, april 2012
Född5 januari 1947 (77 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningMusiker
Utmärkelser
Det Händers kulturpris (2009)
Redigera Wikidata

Steve Grahn, född 5 januari 1947, är en svensk musiker, kompositör och arrangör.

Steve Grahn är medlem i bandet Three Studs and a Stone med sin son Anders Grahn, gitarr, Marcus Liliequist, trummor, Andy Olsson, bas, Thomas Pettersson, klaviatur, Peter Zimny, sax. Steve Grahn spelar också tillsammans med Mattias Malm i en duokonstellation med huvudinriktning på delta-, roots- och akustisk gitarrmusik.

Steve Grahn har varit ordförande i Malmoe Copenhagen Blues Connexion (MCBC), Sveriges största förening för roots- och bluesmusik.

Steve Grahn mottog Janne Rosenqvist minnespris, 2009, en utmärkelse som årligen delas ut till en svensk bluesmusiker.[1] Detta efter en omröstning i tidningen Jefferson Blues Magazine. Han representerade även Sverige i Baltic Blues Challange där han och hans medmusiker Mattias Malm vann sin klass, Solo/Duo.

Den 26 november 2009 mottog Steve Grahn evenemangs- och nöjestidningen Det Händers Kulturpris för 2009.[2] Steve Grahn tillsammans med kollegan Mattias Malm representerade Europa i International Blues Challenge i Memphis i USA i januari 2010 i klassen Solo/Duo.[3] Duon släppte sitt andra album Final Route hösten 2010.

Grahn deltog i reklamfilmer för Tarkett år 2001 där han spelade huvudrollen som en dumdryg pappa.[4] Han omnämns ibland i media med smeknamnet "köbekagor" efter en replik i reklamfilmen.

Diskografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • 1999: Three Studs and a Stone - Live at the Blue Boat
  1. Sweet Cotton Baby
  2. That's Why I Go For The Blues
  3. Have You Ever Loved a Woman
  4. Elvis Slept Here
  5. All I Need Is The Blues
  6. Dangerous Woman
  7. Walking Through The Park
  8. Satisfy Me
  9. Hang Over "the last beer" Blues
  10. I Ain't Lying to You Baby
  11. Crossroads
  12. Delta Moon
  13. I Cry For You
  14. Someday After a While
  • 2000: Aint No Blues On My Radio - Three Studs and a Stone
  1. Dying In My Sleep
  2. Good Whisky And a Cadilac Car
  3. Ain't No Blues On My Radio
  4. Living Of The Ground
  5. I Won't Trade My Woman
  6. Miss Ellioth
  7. Bad Stuff
  8. Real Kind Of Special
  9. Monday Morning
  10. Guess She's Too Smart
  11. Like A Rich Man
  12. Rosedale Sunset
  13. Way Back Louisiana
  • 2004: Solo - Steve Grahn
  1. It's so hard to see
  2. Cooking and cleaning
  3. Nothing more to say
  4. Blues as my companion
  5. I won't trade my woman
  6. Searching man
  7. Delta moon
  8. I'm on to the blue highway
  9. Jump into the river
  10. Way back Louisiana
  11. When the roll is called up yonder
  • 2006: ``That's Alright`` Steve Grahn & Mattias Malm
  1. Tribute To Tony Joe
  2. Hey Blues
  3. I'm Too Upset
  4. The Way I Am
  5. That's Alright
  6. Like A Rich Man
  7. Six Foot Digging
  8. Swinging Marie
  9. Dock Boggs Country Blues
  10. For So Long Time

2010: "Final Route" Steve Grahn & Mattias Malm 1: Blues For Memphis 2: Final Route 3: Good Man Blues 4: Everlastin' Blues 5: Swampland Bay 6: Mornin' Light Showed Up Again 7: Hang Over Blues 8: Unemployed Man Blues 9: Lonesome In A Crowd 10: Worn Out Man 11: I Finally Made It To That River

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Erik Direkt: Bellman sjöng ut i Pildammarna, Kvällsposten, 9 juni 2009
  2. ^ Steve Grahn - en förvånad pristagare, Kvällsposten, 27 november 2009
  3. ^ Blues acts from around the world come together for the IBC Arkiverad 11 januari 2023 hämtat från the Wayback Machine., The Middletown Press, 28 januari 2010
  4. ^ "Golvläggartönt är stjärna i Strandhem. Steve halkade in i reklambranschen .. av en händelse.", Kvällsposten, 29 oktober 2001
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Steve_Grahn&oldid=54309961”