Stenbär

Stenbär
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Rosordningen Rosales
Familj	Rosväxter Rosaceae
Underfamilj	Rosoideae
Släkte	Rubusar Rubus
Art	Stenbär R. saxatilis
Vetenskapligt namn
§ Rubus saxatilis
Auktor	L. (1753)
1. Ett mindre exemplar med några     stjälkar och revor avskurna 2. Blomma, 3× förstoring 3. Bomfoder och småfrukter 4. Fruktsten, 4× förstoring

Stenbär (Rubus saxatilis) L. är en ört i hallonsläktet

Namn och etymologier

Småfrukter

Blomma

Revorna slingrar sig utefter marken

Stenbär har hedrats med ett frimärke från Vitryssland

Namnet stenbär kommer av att växten trivs i stenig jord. Det vetenskapliga namnet saxatilis kommer från latin saxum, 'sten'.

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens	Kommentar
Glasbär			Glasbär kan även avse Västkinesisk glaspärlebuske, Calicarpe bodinieri
Jungfrubär	Uppland
Jungfru Mariebär
Klasbär	Småland
Klason
Klusbär	—
Kobär	Skåne		Kobär kan även avse Måbär, Ribes alpinum
Krasbär	Uppland
Krassbär	—
Stenhallon	—
Tagbär	Bohuslän		Namnen syftar på växtens långa revor, tågor
Togbär	—
Tågbär	Norrland
klackabär kläckbär	Estland (estlandssvenskar)
Tågbersrais	Dalarna (Älvdalen)		Detta namn avser busken

Utseende

Stenbär har låga stjälkar med 3-fingrade blad, små vita oansenliga blommor som påminner om hallonbuskens blommor, och klarröda, sura stenfrukter i en liten klunga, med ganska stor fruktsten. Den kan bli uppemot 4 decimeter hög. Bredvid stjälkarna utsänder jordstammen långa revor, som slår rot i sin yttersta ände och där ger upphov till ett nytt stånd.

Stenbär kan förväxlas med åkerbär, Rubus arcticus. De två växterna kan bilda en hybrid om de växer tillsammans. Hybriden kallas bäverbär, (Rubus × castoreus).

Habitat

Arten är en lundväxt som är vanlig på torra, steniga platser, och förekommer i hela Norden och i stora delar av övriga Europa och tempererade delar av Asien.

I Norge går stenbär i Jotunheimen upp till 1 500 m ö h; i Troms fylke upp till 800 m ö h.

Utbredningskartor

• Norden [2]
• Norra halvklotet [3]

Varianter

• Rubus saxalis var. canadensis Michx. 1803
• Rubus saxalis var. repens Kuntze 1879
• Rubus saxalis var. americanus Pers. 1806 nom. illeg.

Användning

Fruktsättningen är oftast alltför sparsam för att insamling och tillagning av dessa frukter skulle löna sig, trots att de är mycket saftiga och rika på en frisk syra. De lämpar sig för sylt och gelé, ensamma eller tillsammans med andra bär.

Externa länkar

• Den virtuella floran
• Stenhallon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• IPNI • International Plant Names Index
• Wikimedia Commons har media som rör Stenbär.
  Bilder & media