Stadshederstitlar i Nazityskland

I Nazityskland hade man som skick att ge städer en stadshederstitel.

Långt tidigare, år 1871, hade Berlin givits titeln Rikshuvudstad (Reichshauptstadt).^[1] Också Hamburgs tillnamn, Porten mot världen (Tor zur Welt), passade bra för en stat med ambitioner att bli en stormakt och behölls därför.^[2] Hamburgs betydelse som en dörr mot omvärlden skulle accentueras ytterligare genom lagen som reglerade markfördelningen mellan Hamburg och Fristaten Preussen, den så kallade Groß-Hamburg-Gesetz.

Redan år 1925 hade Adolf Hitler i sin bok Mein Kampf avhandlat ämnet tyska städer och han klandrade dem för att under 1800-talet ha förringat sin karaktär som kulturbärande städer.

Städer med stadshederstitel

Följande städer bar en stadshederstitel som tilldelades under den här tiden:^[3]

Stad	Stadshederstitel	Från	Anmärkning
Braunschweig	Die deutsche Siedlungsstadt		"Den tyska nybyggarstaden", självtilldelad titel^[4]
Bremen	Stadt der Kolonien		"Kolonistaden"^[5]
Coburg	Erste nationalsozialistische Stadt Deutschlands	1939	"Den första nationalsocialistiska staden i Tyskland", se även Coburg under den nazityska eran
Frankfurt am Main	Stadt des deutschen Handwerks	1935	"Det tyska hantverkets stad", se även Friedrich Krebs
Goslar	Reichsbauernstadt	1936	"Riksbondestaden"^[6]
Graz	Stadt der Volkserhebung	25 juli 1938	"Folkresningens stad"^[7]
Innsbruck	Stadt der deutschen Bergsteiger		"De tyska bergsbestigarnas stad"
Landsberg am Lech	Stadt der Jugend	1937	"Ungdomsstaden",^[8] se även Landsberg am Lech under den nazityska eran
Leipzig	Reichsmessestadt	20 december 1937	"Riksmässestaden"^[9]
Linz	först: Jugendstadt des Führers respektive Heimatstadt des Führers		först: "Führerns ungdomsstad" respektive "Führerns hemstad"
Linz	slutligen: Gründungsstadt des Großdeutschen Reichs Patenstadt des Führers	1938	slutligen: "Staden för det Stortyska Rikets grundande" "Führerns fadderstad"
München	Hauptstadt der deutschen Kunst Hauptstadt der Bewegung	1933 1935	"Den tyska konstens huvudstad" "Rörelsens huvudstad"
Neumarkt in der Oberpfalz	Dietrich-Eckart-Stadt'		se även Dietrich Eckart
Nürnberg	Stadt der Reichsparteitage	7 juli 1936	"Rikspartidagarnas stad"^[10]
Salzburg	Stadt der Lebensforschung		"Livsvetenskapens stad"
Salzgitter	Stadt der Hermann-Göring-Werke		"Hermann-Göring-verkens stad"
Soest	Stadt des deutschen Mittelalters		"Den tyska medeltidens stad"
Stuttgart	Stadt der Auslandsdeutschen	1936	"Utlandstyskarnas stad", se även Karl Strölin^[11]^[12]
Wels	Stadt der Bewegung		"Rörelsens stad"
Wolfsburg	Stadt des KdF-Wagens	1939	"KdF-bilens stad", det första namnet på det som sedan blev Wolfsburg

Se även

Nazistiska slogans och uttryck

Referenser

Översättning

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

^ Kinder/Hilgemann: Atlas zur Weltgeschichte (Andra utgåvan, 1982), Band. 2, sid. 194)
^ fherrgen.de: Stadtentwicklung im Nationalsozialismus^{[död länk]} (Mars 2007)
^ Fritz Mayrhofer: Die "Patenstadt des Führers", Linz
^ Verkehrszeitschrift d. St. Braunschweig: Braunschweig - Die deutsche Siedlungsstadt, Siedlungs-So.heft serie 5, 1935
^ Heinz Gustafsson: Namibia, Bremen und Deutschland, Aschenbeck & Holstein, 2003, ISBN 3-932292-40-5
^ P. Schyga: Von der nationalen Stadt zur Reichsbauernstadt des Nationalsozialismus, Goslar 1918 - 1945 - Ein historisch-politischer Essay, Bielefeld, 1999.
^ Helmut Konrad / Andrea Strutz: Graz - "Stadt der Volkserhebung" Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst i mars 2007
^ Manfred Deiler: Landsberg wird zum Wallfahrtsort des Nationalsozialismus Arkiverad 24 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Landsberg, 2005
^ Leipzig-Lexikon: Register R: „Reichsmessestadt“
^ Alexander Schmidt: Geländebegehung. Das Reichsparteitagsgelände in Nürnberg, tredje helt omarbetade upplagan, Nürnberg 2002
^ Stadt Stuttgart: Karl Strölin (1890-1963) Arkiverad 27 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ Roland Müller: Die Stuttgarter Kriegsfilmchronik - Ein besonderer Bestand im Stadtarchiv Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. (Uppsats)

[berlin-1] Kinder/Hilgemann: Atlas zur Weltgeschichte (Andra utgåvan, 1982), Band. 2, sid. 194)

[Welttor-2] rrgen.de: Stadtentwicklung im Nationalsozialismus^{[död länk]} (Mars 2007)

[Linz-3] Fritz Mayrhofer: Die "Patenstadt des Führers", Linz

[Siedlungsstadt-4] Verkehrszeitschrift d. St. Braunschweig: Braunschweig - Die deutsche Siedlungsstadt, Siedlungs-So.heft serie 5, 1935

[Gustafsson-5] Heinz Gustafsson: Namibia, Bremen und Deutschland, Aschenbeck & Holstein, 2003, ISBN 3-932292-40-5

[Goslar-6] P. Schyga: Von der nationalen Stadt zur Reichsbauernstadt des Nationalsozialismus, Goslar 1918 - 1945 - Ein historisch-politischer Essay, Bielefeld, 1999.

[volkserhebung-7] Helmut Konrad / Andrea Strutz: Graz - "Stadt der Volkserhebung" Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst i mars 2007

[jugendstadt-8] Manfred Deiler: Landsberg wird zum Wallfahrtsort des Nationalsozialismus Arkiverad 24 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Landsberg, 2005

[leipzig-9] Leipzig-Lexikon: Register R: „Reichsmessestadt“

[reichsparteitage-10] Alexander Schmidt: Geländebegehung. Das Reichsparteitagsgelände in Nürnberg, tredje helt omarbetade upplagan, Nürnberg 2002

[Strölin-11] Stadt Stuttgart: Karl Strölin (1890-1963) Arkiverad 27 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.

[stuttg-12] Roland Müller: Die Stuttgarter Kriegsfilmchronik - Ein besonderer Bestand im Stadtarchiv Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. (Uppsats)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]