Större trädklättrare
| Större trädklättrare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_(30926748654).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Ugnfåglar Furnariidae |
| Släkte | Xiphocolaptes |
| Art | Större trädklättrare X. major |
| Vetenskapligt namn | |
| § Xiphocolaptes major | |
| Auktor | (Vieillot, 1818) |
| Utbredning | |
 | |
Större trädklättrare[2] (Xiphocolaptes major) är en fågel i familjen ugnsfåglar inom ordningen tättingar.[3]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Större trädklättrare är en mycket stor trädklättrare med en massiv näbb. Fjäderdräkten är rätt enformigt kanelbrun med viss streckning på bröstet och svart tygel. Sången består av en fallande serie med dubblerade toner. Andra trädklättrare i artens utbredningsområde är mycket mindre, med streckad eller fläckad fjäderdräkt.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Större trädklättrare delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]
- Xiphocolaptes major castaneus – förekommer i sydvästra Brasilien Bolivia och nordvästra Argentina (östra Jujuy och norra Salta)
- Xiphocolaptes major remoratus – förekommer i sydvästra Brasilien (sydvästra Mato Grosso)
- Xiphocolaptes major major – förekommer från västra och centrala Paraguay till norra Argentina
- Xiphocolaptes major estebani – förekommer i nordvästra Argentina (Tucumán)
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Större trädklättrare hittas i torra skogar och galleriskog. Likt trädkrypare klättrar den uppför trädstammar på jakt efter insekter i barken, ofta i spiraler, varefter den flyger lågt till nästa stam för att påbörja en ny klättring. Den kan också ses födosöka på marken.[4]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Xiphocolaptes major Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b] Marantz, C. A., A. Aleixo, L. R. Bevier, and M. A. Patten (2020). Great Rufous Woodcreeper (Xiphocolaptes major), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.grrwoo1.01
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Xiphocolaptes major.
Wikimedia Commons har media som rör Xiphocolaptes major.- Läten på xeno-canto.org
|