Srebrenicamassakern
| Del av | • ethnic cleansing in the Bosnian War • Bosnian genocide | |
|---|---|---|
| Land | Bosnien och Hercegovina | |
| Plats | Srebrenica | |
| Koordinater | 44°6′0″N 19°18′0″E | |
| Tidpunkt | juli 1995 | |
| Startdatum | 11 juli 1995 | |
| Slutdatum | 22 juli 1995 | |
| Antal döda | 8 372 | |
| Angreppsmål | Bosniaker | |
| Gärningsperson | Army of Republika Srpska, Skorpionerna | |
Srebrenicamassakern var ett folkmord[1][2] som ägde rum från den 11 till omkring 22 juli 1995 i staden Srebrenica med omnejd i Bosnien och Hercegovina under Bosnienkriget. Sammanlagt beräknas omkring 8372[3] bosniaker (bosniska muslimer), huvudsakligen män och pojkar i åldrarna 13 till 78, ha mördats av bosnienserbiska styrkor under ledning av general Ratko Mladić. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien slog i april 2004 fast att Srebrenicamassakern utgjorde ett folkmord.[4][5] Massakern anses allmänt vara den grövsta krigsförbrytelsen som ägt rum i Europa sedan andra världskriget.[6]
Efterspel
[redigera | redigera wikitext]Den 19 april 2004, under åtalet mot general Radislav Krstić, fastställde Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien enhälligt att Srebrenicamassakern är ett folkmord.[7][8][5] Under kriget hade Bosnien stämt staten Serbien på grunderna att de var inblandade och möjliggjorde folkmordet på bosnienmuslimer under kriget. Internationella domstolen i Haag fastslog att Serbien inte var direkt ansvarigt för folkmordet men ansåg dock att Serbien brutit mot folkmordskonventionen då man inte gjort tillräckligt för att förhindra folkmordet vid Srebrenica. Internationella domstolen i Haag fastställde samtidigt krigsförbrytartribunalens beslut att Republika Srpskas styrkor hade begått folkmord i Srebrenica.[9]
Det har varit ett svårt efterarbete att hitta alla kroppar, eftersom flera massgravar grävts upp och flyttats. År 2009 fanns det omkring 2 000 oidentifierade kroppar.[10] År 2010 röstade det serbiska parlamentet igenom en resolution där de officiellt bad om ursäkt för Srebrenicamassakern och sade att de borde ha gjort mer för att förhindra massakern.[11]
Den bosnienserbiske ledaren vid tiden för massakern, Radovan Karadžić, hade en aktiv roll i skeendena och dömdes den 24 mars 2016 till 40 års fängelse för folkmord, krigsbrott samt brott mot mänskligheten av krigsförbrytartribunalen i Haag.[12] Efter överklagande av domen skärptes straffet den 20 mars 2019 till livstids fängelse.[13]
Den 26 maj 2011 greps Ratko Mladić och överlämnades kort därefter till domstolen i Haag. Den 22 november 2017 dömdes han till livstids fängelse efter att domstolen fällt honom på 10 av 11 åtalspunkter, däribland folkmord, terror och brott mot krigets lagar eller seder.[14][15].
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”European Parliament resolution of 15 January 2009 on Srebrenica”. European Parliament. 15 januari 2009. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-2009-0028+0+DOC+XML+V0//EN&language=EN. Läst 8 juli 2015.
- ^ Karlsson 2021, s. 149.
- ^ BBC: Bosnia buries Srebrenica victims
- ^ ”ICTY "Prosecutor v. Krstic"”. United Nations. 5 mars 2007. Arkiverad från originalet den 26 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090326134340/http://www.un.org/icty/krstic/Appeal/judgement/krs-aj040419e.pdf. Läst 11 juli 2012.
- ^ [a b] ”Massakern i Srebrenica var folkmord” (på svenska). Svenska Dagbladet. 20 april 2004. https://www.svd.se/a/fae565c1-3632-3954-8eb2-14420bc4593c/massakern-i-srebrenica-var-folkmord. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”IMPR Report News”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006113644/http://iwpr.net/report-news/briefly-noted-67. Läst 24 september 2014.
- ^ Genocide and Crimes Against Humanity / Krstic
- ^ BBC: General guilty of Bosnia genocide
- ^ ”ICJ: Case concerning Application of the Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide”. Arkiverad från originalet den 1 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110301032417/http://www.icj-cij.org/docket/files/91/13685.pdf. Läst 8 mars 2010.
- ^ ICMP: DNA Results of the International Commission on Missing Persons Reveal the Identity of 6,186 Srebrenica Victims
- ^ BBC: Serbian MPs offer apology for Srebrenica massacre
- ^ ”Karadzic dömd till 40 års fängelse för folkmord”. Svenska Dagbladet. 24 mars 2016. http://www.svd.se/just-nu-karadzic-doms-i-haag. Läst 28 mars 2016.
- ^ Radovan Karadzic zu lebenslanger Haft verurteilt Spiegel Online, 20 mars 2019. Läst 16 oktober 2019.
- ^ ”"Bosniens bödel" Ratko Mladić döms för folkmord”. https://www.expressen.se/nyheter/nu-doms-bosniens-bodel-ratko-mladic/. Läst 23 november 2017.
- ^ ”Dramatik när domen föll över obstinat Mladic”. https://www.hd.se/2017-11-22/dramatik-nar-domen-foll-over-obstinat-mladic. Läst 23 november 2017.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gerner, Kristian; Karlsson, Klas-Göran (2005). Folkmordens historia: perspektiv på det moderna samhällets skuggsida. Stockholm: Atlantis. ISBN 91-7353-073-5
- Karlsson, Klas-Göran (2021). Folkmord: historien om ett brott mot mänskligheten. Lund: Historiska Media. ISBN 978-91-7789-548-0
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Srebrenicamassakern.- Länk till den nederländska regeringens omfattande rapport om massakern.
- Länk till Krigsförbrytartribunalen i Haags dom mot Radislav Krstic
- Länk till Internationella domstolens dom om folkmordet
- Länk till Internationella konventionen om förebyggande och bestraffande av brottet folkmord.
