Språk i Frankrike
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Franska är Frankrikes officiella språk, som 94 % av befolkningen har som modersmål[1]. I Frankrike talas också ett antal regionala språk och invandrarspråk (se listorna nedan). Ibland kan det vara svårt att avgöra huruvida ett språk tillhörande Langue d'oïl är ett eget språk eller en dialekt av franska språket och om språk tillhörande Langue d'oc är egna språk eller dialekter av occitanska. Detsamma gäller även för korsikanskan, italienskan, elsassiskan, pfalztyskan, flamländskan och nederländskan.
Större språk
[redigera | redigera wikitext]Efter franska kommer arabiska, som 3,5 % av befolkningen talar.[1]
Engelska är vanligtvis första främmande språk som inte är obligatoriskt men över 90 procent av eleverna väljer engelska. Som tredje språk läser de flesta eleverna spanska (73,5 % år 2015), tyska (14,6 %) eller italienska (5,2 %).[2]
Lista på språk
[redigera | redigera wikitext]Lista över Frankrikes språk:
- Isolerat språk:
- Keltiska språk:
- Germanska språk:
- Romanska språk:
- Katalanska
- Korsikanska (Corsu)
- Francoprovençalska
- Bressan
- Dauphinois
- Forèzien
- Jurassien
- Lyonnais
- Savoyard
- Langue d'oc (occitanska):
- Alpinsk Provençalska
- Auvergnat
- Gasconska (se Aranesiska)
- Ariégeois
- Béarnais
- Landais
- Languedocien
- Limousin
- Nissart (Niçois eller Nissart)
- Provençalska
- Langue d'oïl:
- Franska
- Bourguignon-Morvandiau
- Champenois
- Franc-Comtois
- Gallo
- Lorrain
- Normandiska
- Pikardiska
- Poitevin-Saintongeais
- Vallonska
- Arabiska, algerisk (1 350 00), marockansk (1 140 000), tunisisk (447 000)
- Armeniska (70 000)
- Turkiska (444 000)
- Bambara
- Berberspråk, Tamazight (150 000)
- Kabyliska (537 000)
- Wolof (35 000)
- Lao
- Mandarin (Kinesiska)
- Miao (10 000)
- Portugisiska
- Romani, balkan (10 500), turkisk-grekisk (10 000)
- Vietnamesiska (10 000)
- Malajo-polynesiska (1 000)
- Khmer (50 000)
- Jiddisch
- Persiska (40 000)
- Kreol, från Små Antillerna (150 000), från Kap Verde (8 000), mauritisk (1 000)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Frankrike – Befolkning & språk”. Landguiden. Utrikespolitiska Institutet. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305165908/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Befolkning-Sprak.aspx. Läst 29 april 2011.
- ^ ”Repères et références statistiques sur les enseignements, la formation et la recherche, pdf: 4.16 L’étude des langues vivantes dans le second degré” (på franska). Ministère de l'Éducation nationale. http://www.education.gouv.fr/cid57096/reperes-et-references-statistiques.html. Läst 25 juli 2017.
- ^ ”France” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/country/FR. Läst 25 juli 2017.
|
|