Hoppa till innehållet

Sporrar (växter)

Från Wikipedia
Sporrar
Gulsporre (L. vulgaris)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljGrobladsväxter se text
Plantaginaceae
SläkteSporrar
Linaria
Vetenskapligt namn
§ Linaria
AuktorMill.
Arter

För fågelsläktet Linaria se Hämplingar.

Sporrar (Linaria)[1] är ett släkte som idag ofta placeras i familjen grobladsväxter.[1]

Systematik och utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har släktet placerats i familjen flenörtsväxter (Scrophulariaceae) men sentida studier placerar det istället i familjen grobladsväxter (Plantaginaceae).[2][3]

I Europa har släktet omkring 100 arter. Flera arter odlas som prydnadsväxter i trädgårdar. Tre arter växer vilt i Sverige.

Alla arter i sporresläktet har färgrik, ofta prydligt färgtecknad blomkrona. Blommorna sitter antingen i axlik klase i stjälkens topp eller sticker upp enstaka från bladvinklarna. Kronan är tvåläppig och dess mynning är tillsluten av en buckla på den övre läppen. På detta sätt döljs och skyddas befruktningsdelarna. Man säger om sådana blommor att de är maskerade, försedda med ansiktsmask. Kronröret buktar på framsidan ut till en smal, nedåtriktad, säck eller "sporre". Nektarn, som produceras i en körtel vid fruktämnet, rinner ned i sporren. Eftersom blomman både har en tillsluten ingång som endast med viss ansträngning kan öppnas och ett djupt och trångt nektargömme, är det endast bin och humlor (de starkaste och klokaste bland potentiella pollinatörer) som besöker den. Många av arterna har tydliga markeringar där pollinatören ska söka efter nektarn, så kallade nektartecken.

En del Linaria-arter är håriga, andra släta. En del är örter medan andra är olika stora halvbuskar.

Dottertaxa till sporrar, i alfabetisk ordning[1]

[redigera | redigera wikitext]

Svenska arter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (7 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17241169. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Olmstead, R. G., dePamphilis, C. W., Wolfe, A. D., Young, N. D., Elisons, W. J. & Reeves P. A. (2001). ”Disintegration of the Scrophulariaceae”. American Journal of Botany 88 (2): sid. 348–361. doi:10.2307/2657024. PMID 11222255. Arkiverad från originalet den 26 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100626092426/http://www.amjbot.org/cgi/content/full/88/2/348. Läst 15 september 2019. 
  3. ^ Olmstead, R. G. (2003). ”Whatever happened to the Scrophulariaceae?”. Fremontia 30: sid. 13–22.  - on line here