Sphenomorphus courcyanum
Utseende
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-02) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Sphenomorphus courcyanum | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Familj | Skinkar Scincidae |
Släkte | Sphenomorphus |
Art | Sphenomorphus courcyanum |
Vetenskapligt namn | |
§ Sphenomorphus courcyanum | |
Auktor | Annandale 1912 |
Synonymer | |
Sphenomorphus courcyanus Mittleman 1952[1] Lygosoma (sphenomorphus) courcyanum Smith 1937[2] Lygosoma courcyanum Annandale 1912[3] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Sphenomorphus courcyanum[3] är en ödleart som beskrevs av Annandale 1912. Sphenomorphus courcyanum ingår i släktet Sphenomorphus och familjen skinkar.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Mittleman, M.B. (1952) A generic synopsis of the Lizards of the Subfamily Lygosominae., Smithson. misc. Collns, 117: 1-35.
- ^ Smith,M.A. (1937) A review of the genus Lygosoma (Scincidae: Reptilia) and its allies., Rec. Ind. Mus. 39 (3): 213-234
- ^ [a b] Annandale, NELSON (1912) Zoological results of the Abor Expedition, 1911-1912., Rec. Indian Mus., Calcutta, 8 (1): 7-59 [Reptilia, pages 37-59] (supplement in same journal, 8 (4): 357-358, 1914).
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (6 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/sphenomorphus+courcyanum/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Sphenomorphus courcyanum i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.
|