Sphaerodactylus williamsi
Utseende
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-02) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Sphaerodactylus williamsi Status i världen: Akut hotad[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Familj | Geckoödlor Gekkonidae |
Släkte | Sphaerodactylus |
Art | Sphaerodactylus williamsi |
Vetenskapligt namn | |
§ Sphaerodactylus williamsi | |
Auktor | Thomas & Schwartz 1983 |
Utbredning | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Sphaerodactylus williamsi[2] är en ödleart som beskrevs av Thomas och SCHWARTZ 1983. Sphaerodactylus williamsi ingår i släktet Sphaerodactylus och familjen geckoödlor.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som akut hotad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] 2010 Sphaerodactylus williamsi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Thomas, R. and A. Schwartz. (1983) Variation in Hispaniolan Sphaerodactylus (Sauria: Gekkonidae), In: A. G. J. Rhodin and K. Miyata (eds.), Advances in Herpetology and Evolutionary Biology. Essays in Honor of Ernest E. Williams., Mus. Comp. Zool., Harvard Univ., Cambridge, Massachusetts, pp. 86-98.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (4 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/sphaerodactylus+williamsi/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Sphaerodactylus williamsi i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.
|