Sotfalk

	Sotfalk; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Falkfåglar; Falconiformes
Familj	Falkar; Falconidae
Släkte	Falco
Art	Sotfalk; F. concolor
Vetenskapligt namn
	§ Falco concolor
Auktor	Temminck, 1825
Utbredning
	Utbredningsområde; Gult - häckningsområden; Blått - övervintringsområden

Sotfalk^[2] (Falco concolor) är en fågel i familjen falkar inom ordningen falkfåglar.^[3]

Utseende

Sotfalken är en mycket elegant falk, 32–37 cm lång och med en vingbredd på 78–90 cm. Med sina långa spetsiga vingar, långa stjärt och smäckra kropp påminner den om en stor lärkfalk eller liten eleonorafalk. De vuxna fåglarna är blågrå och saknar eleonorafalkens svarta vingundersida. Ungfågeln skiljer sig från unga lärkfalkar med mörk kant på vingar och stjärt och saknar eleonorafalkens kontrastrika teckning på undersidan av vingen.^[4]

Läten

Lätena är dåligt kända. Vissa liknar tornfalkens men är långsammare och råare i tonen.^[5]

Utbredning och levnadsmiljö

Sotfalken är en flyttfågel som häckar lokalt från bergsområden i nordöstra Afrika, kring Levanten, lokalt vid klippiga kuster på Arabiska halvön och till Pakistan. Den övervintrar i kustområde i sydöstra Afrika och på Madagaskar.^[3] Undersökningar visar att den vidgat sitt övervintringsområde söderut de senaste decennierna.^[4] Den är en mycket tillfällig gäst norr om utbredningsområdet med bara ett fåtal europeiska fynd från Italien och Frankrike.^[6]

Systematik

Sotfalken tillhör en grupp närbesläktade falkar där bland andra lärkfalk och eleonorafalk ingår. Den betraktas ofta som systerart till eleonorafalk men DNA-studier visar att den står närmare lärkfalken.^[7]^[8]

Ekologi

Sotfalken lever huvudsakligen på fåglar men tar även större insekter som till exempel trollsländor. Dessa fångas med klorna och äts i flykten. Boet placeras på en klippavsats eller stenblock. Fågeln lägger upp till fyra ägg.^[4]

Status

Tidigare betraktades sotfalken vara livskraftig men är ovanligare än man tidigare trott. 2008 placerade internationella naturvårdsunionen IUCN arten i hotkategorin nära hotad (NT) och sedan 2017 i hotkategorin sårbar.^[1] Värdspopulationen tros idag bestå av endast 1.400-2.000 par.^[1]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Falco concolor Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b c] Gibbon, G. (2012). Roberts VII Multimedia Birds of Southern Africa (iPhone version 2).
^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 118. ISBN 978-91-7424-039-9
^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 144. ISBN 978-84-941892-9-6
^ Helbig, A.J.; Seibold, I.; Bednarek, W.; Brüning, H.; Gaucher, P.; Ristow, D.; Scharlau, W.; Schmidl, D.; et al. (1994). ”Phylogenetic relationships among falcon species (genus Falco) according to DNA sequence variation of the cytochrome b gene”. i Meyburg, B.-U.. Raptor conservation today. Sid. 593–599. http://www.uni-heidelberg.de/institute/fak14/ipmb/phazb/pubwink/1994/4.%201994.pdf.
^ Wink, Michael; Seibold, I.; Lotfikhah, F.; Bednarek, W. (1998). ”Molecular systematics of holarctic raptors (Order Falconiformes)”. i Chancellor, R.D.. Holarctic Birds of Prey. Adenex & WWGBP. Sid. 29–48. http://www.uni-heidelberg.de/institute/fak14/ipmb/phazb/pubwink/1998/31.%201998.pdf.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör sotfalk.
Bilder & media
Wikispecies har information om Falco concolor.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Falco concolor Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[roberts-4] [a b c] Gibbon, G. (2012). Roberts VII Multimedia Birds of Southern Africa (iPhone version 2).

[Fågelguiden-5] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 118. ISBN 978-91-7424-039-9

[Mitchell-6] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 144. ISBN 978-84-941892-9-6

[7] Helbig, A.J.; Seibold, I.; Bednarek, W.; Brüning, H.; Gaucher, P.; Ristow, D.; Scharlau, W.; Schmidl, D.; et al. (1994). ”Phylogenetic relationships among falcon species (genus Falco) according to DNA sequence variation of the cytochrome b gene”. i Meyburg, B.-U.. Raptor conservation today. Sid. 593–599. http://www.uni-heidelberg.de/institute/fak14/ipmb/phazb/pubwink/1994/4.%201994.pdf.

[8] Wink, Michael; Seibold, I.; Lotfikhah, F.; Bednarek, W. (1998). ”Molecular systematics of holarctic raptors (Order Falconiformes)”. i Chancellor, R.D.. Holarctic Birds of Prey. Adenex & WWGBP. Sid. 29–48. http://www.uni-heidelberg.de/institute/fak14/ipmb/phazb/pubwink/1998/31.%201998.pdf.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]