Hoppa till innehållet

Sophie Taeuber-Arp

Från Wikipedia
Sophie Taeuber-Arp
Sophie Taeuber-Arp ca 1903.
Född19 januari 1889
Davos, Schweiz
Död13 januari 1943
Zürich, Schweiz
NationalitetSchweiz Schweiz Frankrike Frankrike
Make/makaJean Arp
(g. 1922–)
Konstnärskap
År aktiv1916–1943
FältMåleri, Textil konst, Skulptur, Dans, Arkitektur
MotivGeometriska och organiska former
VerkMarionetter till "König Hirsch", 1918
UtbildningKonstfackskolor in Sankt Gallen, München och Hamburg
RörelseDadaism, konstruktivism, konkret konst
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
Sophie Taeuber-Arp klädd som en Odalisk 1914.
Sophie Taeuber-Arp på schweizisk sedel från 1996.

Sophie Henriette Gertrude Taeuber-Arp, född 19 januari 1889 i Davos i Schweiz, död 13 januari 1943 i Zürich, var en schweizisk-fransk konstnär, skulptör och dansös. I Frankrike arbetade hon även som arkitekt och redaktör.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Sophie Taeuber var femte barnet till apotekaren Emil Taeuber från Västpreussen och Sophia Katharina Krüsi från Appenzell Ausserrhoden. Fadern dog 1891 och änkan flyttade med barnen till Trogen, en bergsort i Ausserrhoden med huvudnäringarna textilhantverk och kurturism men även ett gymnasium. Där öppnade hon ett värdshus, tecknade, fotograferade och formgav porslin. Barnen umgicks i den välmående textilhandlarfamiljen Zellweger och övade musik, dans, teater och textila tekniker.[1][2] År 1907 började Sophie Taeuber på Konstfackskolan i Sankt Gallen. Senare studerade hon för Wilhelm von Debschitz i München och Konstfackskolan i Hamburg.

År 1914 avslutade hon studierna och flyttade till Zürich, där hon träffade Jean Arp och kom i kontakt med dadaismen. Rudolf von Laban och Mary Wigman undervisade henne i expressionistisk dans och hon uppträdde i Cabaret Voltaire och Galerie Dada. Hennes målningar och textilier från denna tid har geometriska motiv. Även träskulpturerna har geometriska former.

Från 1916 till 1929 arbetade hon som lärare för textil gestaltning på konstfackskolan i Zürich.

När hon år 1922 gifte sig med Jean Arp, förlorade hon sitt schweiziska medborgarskap. Paret flyttade 1926 till Arps hemstad Strasbourg, där Sophie Taeuber-Arp arbetade som arkitekt, och 1929 till Meudon nära Paris. Paret umgicks med konstnärer som Theo van Doesburg. Under 1930-talet var hon medlem i grupperna Cercle et Carré och Abstraction-Création dessutom medgrundare och redaktör för konsttidskriften Plastique/Plastic som utkom i fem nummer från 1937. Verken från denna tid befattar sig ofta med cirklar och jämviktsförhållanden. Bland annat gjorde hon tredimensionella kompositioner.

År 1940 flydde makarna den tyska ockupationen genom att flytta till Grasse, för att 1942 återvända till Schweiz, där hon den följande vintern dog av koloxid från en felanvänd kamin.

Verk

[redigera | redigera wikitext]

Förutom målningar, textil konst, träskulpturer och tredimensionella kompositioner är hon känd för

  • Marionetter till "König Hirsch", en bearbetning av Carlo Gozzis il ré cervo (Zürich, 1918). De geometriskt formade träfigurerna utgör en inledning till den konkreta konsten[3]
  • Ansvar för ombyggnad av en historisk kasern till kultur- och nöjescentret "Aubette" i Strasbourg. Inredning tillsammans med Jean Arp och Theo van Doesburg. (1928)
  • Komposition med diagonaler och cirkel (1916).
    Komposition med diagonaler och cirkel (1916).
  • Oval komposition med abstrakta motiv (1922).
    Oval komposition med abstrakta motiv (1922).
  • Komposition (1931).
    Komposition (1931).
  • Komposition Dada (1929).
    Komposition Dada (1929).
  • Schweiziska Marionettteatern (1918).
    Schweiziska Marionettteatern (1918).
  • Reliefer i tre nivåer (1937).
    Reliefer i tre nivåer (1937).

Taeuber-Arp finns representerad vid bland annat Victoria and Albert Museum[4], Minneapolis Institute of Art[5], Metropolitan Museum[6], Museum of Modern Art[7], National Gallery of Victoria[8], Louisiana[9] och Philadelphia Museum of Art[10].

Mottagande och eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

Sophie Taeuber-Arps stod som konstnär länge i skuggan av sin man. I Schweiz beskrivs hon som en pionjär inom konstruktivistisk och abstrakt konst som varit vägvisande inom textildesign och inredningsarkitektur.

År 1981 gjorde Museum of Modern Art i New York en utställning om henne.[11]

Sedan 1995 är hon avbildad på de schweiziska 50 francs-sedlarna.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Roth, Sandra. ”Sophie Taeuber: In ihrer Heimat fast nur auf der Banknote präsent”. SRF SchweizRadioTV 2103-11-07. http://www.srf.ch/kultur/kunst/sophie-taeuber-in-ihrer-heimat-fast-nur-auf-der-banknote-praesent. Läst 9 november 2014. 
  2. ^ Eisenhut, Heidi. ”Sophie Taeubers Kinderjahre in Trogen”. Arkiverad från originalet den 6 december 2014. https://web.archive.org/web/20141206222758/http://www.zeitzeugnisse.ch/detail.php?id=260. Läst 9 november 2014. 
  3. ^ Klaus Minges (1996). ”Arkiverade kopian”. Weltkunst 15 november 1996: sid. 2958f. Arkiverad från originalet den 23 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200223185106/http://www.minges.ch/publ/taeuber%20text.htm. Läst 9 november 2014. 
  4. ^ Victoria and Albert museum
  5. ^ Minneapolis Institute of Art
  6. ^ Metropolitan Museum
  7. ^ Museum of Modern Art
  8. ^ National Gallery of Victoria
  9. ^ ”Louisiana”. Arkiverad från originalet den 21 november 2020. https://web.archive.org/web/20201121093139/https://archives.louisiana.dk/index.jspx?com.canto.cumulus.web.ErrorID=SessionIsExpired#1601481672430_2. Läst 30 september 2020. 
  10. ^ Philadelphia Museum of Art
  11. ^ ”Sophie Taeuber-Arp, Bibliography”. MoMA. http://www.moma.org/collection/browse_results.php?criteria=O%3AAD%3AE%3A5777&page_number=1&template_id=6&sort_order=1&section_id=bibliography#skipToContent. Läst 5 november 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sophie Taeuber-Arp.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sophie_Taeuber-Arp&oldid=54575238”