Sommarfläder
Sommarfläder | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Väddordningen Dipsacales |
Familj | Desmeknoppsväxter Adoxaceae |
Släkte | Flädersläktet Sambucus |
Art | Sommarfläder S. ebulus |
Vetenskapligt namn | |
§ Sambucus ebulus | |
Auktor | Carl von Linné |
Sommarfläder (Sambucus ebulus), även kallad sommarhyll är en växtart i familjen desmeknoppsväxter.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Sommarfläder är en liten buske eller perenn, men odlas mest som ettårig. Den har vita, kraftigt doftande femtaliga blommor som sitter i platta klasar i toppen på varje stjälk. Bladen är parbladigt sammansatta. Frukten är en svartglänsande stenfrukt. Allt hos sommarflädern är giftigt,[1] och förgiftningar efter att någon har ätit bär kan vara dödliga.[källa behövs]
Bygdemål
[redigera | redigera wikitext]Sommarflädern har eller har haft en mängd lokala och dialektala namn. Några exempel:[2]
Namn | Trakt |
---|---|
Fäulbom | Gotland |
Hill | Östergötland |
Hyll | Blekinge, Gotland, Skåne |
Hylletöj | Norra Blekinge |
Höll | Västergötland |
Hyllätre, hölleträ | Gotland |
Folktro
[redigera | redigera wikitext]Referens:[2] I Skåne vördade man ännu på sen tid en gudomlighet som var förknippad med hyllen, Hyllefruen. Därför undvek man att avverka hyll.
Även i Danmark hade man en liknande uppfattning. Det väsen man där hyllade kallades Hylmoer eller Hyldekvind. Namnet lär förknippas med gudinnan Hildi, som förekommer i danska folksägner. (Hildi torde vara det samma som danska Hilde med motsvarigheten Hilda[förtydliga] i svensk mytologi.)
I Skåne undvek man att sätta sig eller lägga sig under en hyl, ty då kunde man bli hylleblåst (även kallat hyllebläster). Detta innebar att man fick rödfläckiga utslag på kroppen. Utslagen kallades hyllebläst eller hylleskåll. Det fanns två möjligheter att fördriva sjukdomen:
- Man kunde under tystnad, gärna efter solnedgången, tvätta sig med nymjölkad mjölk, och under fortsatt tystnad slå ut mjölken under den hyll som orsakat utslagen. Det kunde duga även med en annan hyll.
- Alternativt kunde en person, som var född på en torsdag eller en söndag, med eldstål slå gnistor över den drabbade.
I Småland har sommarfläder kallats mandråpsört eller mannablod och ansetts växa på platser där svenskar och danskars blod blandats på slagfältet.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 63, 91. ISBN 91-20-04445-3
- ^ [a b] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 275, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
- ^ Sällsamheter i Småland del 4, s. 28-29
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den virtuella floran
- Wikimedia Commons har media som rör Sommarfläder.