Sofia Parnok
| Sofia Parnok | |
 | |
| Pseudonym | Андрей Полянин[1] |
|---|---|
| Född | Sofia Jakovlevna Parnok 11 augusti 1885 Taganrog, Kejsardömet Ryssland  |
| Död | 26 augusti 1933 (48 år) Moskva, Sovjetunionen  |
| Yrke | Poet Översättare |
| Nationalitet | Rysk jude |
| Språk | Ryska |
| Partner | Marina Tsvetajeva |
| Släktingar | Valentin Parnakh Yelizaveta Tarakhovskaja |
| Webbplats | http://parnok.narod.ru/[2] |
Sofia Jakovlevna Parnok (ryska: Софи́я Я́ковлевна Парно́к), född 11 augusti 1885 i Taganrog, död 26 augusti 1933 i Moskva, var en rysk poet och översättare. Hon kallades för ”Rysslands Sapfo” för sin poesi, som ofta hade lesbisk kärlek som tema.[3]
Sofia Parnok var av en rysk-judisk apotekarfamilj från Taganrog.[3] Hon var syster till poeten Valentin Parnakh och barnboksförfattaren Jelizaveta Tarakhovskaja. Efter studentexamen 1903 flyttade Parnok till Schweiz för att studera vid Conservatoire de musique de Genève.[3] Pengabrist tvingade dock henne tillbaka till Ryssland och hon började studera vid Konservatoriet i St. Petersburg i slutet av 1904.[3] Hon hoppade av studierna efter en tid och återvände till Schweiz 1905, där hon skrev sin första pjäs, Drömmen.[3] Hon återvände till Taganrog i juni 1906 och gifte sig 1907 med poeten Vladimir Volkenstein.[3] Äktenskapet upplöstes två år senare och Parnok flyttade till Moskva.[3] Hon försörjde sig där som journalist och översättare.[3]
1914 träffade Parnok poeten Marina Tsvetajeva, som utvecklades till en passionerad kärleksaffär.[3][4] Kort innan deras kärleksrelation upphörde släppte Parnok sin första diktsamling, Dikter, 1916.[4] Denna anses vara den första i sitt slag i rysk poesi som skildrar lesbisk kärlek.[4] En tid senare inledde Parnok ett förhållande med skådespelerskan Ludmilla Erarskaja och sommaren 1917 flyttade de till Sudak på Krimhalvön.[4] Här skrev hon bland annat texten till Alexander Spendiaryans opera Almast.[4][3] Under 1920-talet skrev hon diktsamlingarna Pierias rosor (1922), Vinrankan (1923), Musik (1926) och Halvröstad (1928).[4] Den sovjetiska censuren gjorde från 1928 det omöjligt för henne att få sina verk publicerade.[4]
Parnok hade ett förhållande med matematikern Olga Tsuberbiller från 1925 till sin död 1933.[4] Hon hade även en kärleksaffär med fysikern Nina Vedenejeva.[4]
Som översättare har hon bland annat översatt verk av Charles Baudelaire, Romain Rolland, Marcel Proust och Henri Barbusse till ryska.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: ukrainskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] ”Sophia Parnok”. Taganrog City. http://www.taganrogcity.com/parnok.html. Läst 3 februari 2015.
- ^ [a b c d e f g h i] Burgin, Diana L.. ”Parnok, Sophia (1885-1933)”. glbtq.com. Arkiverad från originalet den 1 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110301164631/http://www.glbtq.com/literature/parnok_s.html. Läst 3 februari 2015.
|