Socialhögskolan (Stockholms universitet)
Det har föreslagits att hela eller delar av detta stycke ska brytas ut till flera artiklar (om relevant via en förgreningssida). (2023-01)
Motivering: institutionen använder ej denna lokal längre Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Se kategorier med liknande problem. |
Socialhögskolan i Stockholm är en del av Stockholms universitet med placering sedan 2021 i Campus Albano.
Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan
[redigera | redigera wikitext]Institutionen ingår sedan 1977 i Stockholms universitet och samhällsvetenskapliga fakulteten. Institutionen har cirka 100 anställda och 1300 studenter samt fyra professorer i socialt arbete. Socialt arbete allmänt, socialt arbete med inriktning mot vård och behandling av alkohol- och drogmissbrukare, socialt arbete med inriktning mot barn och unga samt socialt arbete med inriktning mot omsorg om äldre och funktionshindrade. Därutöver har institutionen tre befordrade professorer; en med inriktning mot omsorg om äldre och funktionshindrade samt två med inriktning mot barn och unga.
Socialhögskolans historik
[redigera | redigera wikitext]Socialhögskolan har sitt ursprung i det 1 januari 1921 inrättade Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning, allmänt kallat Socialinstitutet, som tillkom på initiativ av Centralförbundet för socialt arbete och med hjälp av donationsmedel.[1] Detta institut tillkom för att fylla behovet av yrkesmässig högskoleutbildning på området. Socialinstitutet hade redan vid sin tillkomst en koppling till Stockholms högskola genom att en professur i nationalekonomi och socialpolitik inrättades vid högskolan, med avsikt att professuren skulle kombineras med tjänsten som föreståndare för institutet. Förste innehavare av professuren blev Gösta Bagge. Lärarkåren på Socialinstitutet rekryterades dock både bland personer med akademisk bakgrund och med bakgrund i praktisk verksamhet inom institutets område.
År 1964 ersattes beteckningen socialinstitut av socialhögskola och 1977 blev socialhögskolan en del av Stockholms universitet.
Den tidigare använda lokalen vid Sveaplan
[redigera | redigera wikitext]Byggnaden
[redigera | redigera wikitext]Byggnaden är belägen i Vasastaden i Stockholm, vid Cedersdalsgatan intill Wenner-Gren Center.
Skolbyggnaden uppfördes ursprungligen för Högre allmänna läroverket för flickor på Norrmalm, 1936-1968 och nyttjades senare av Sveaplans vuxengymnasium, 1970-1988.
Läroverket ritades av två unga arkitekter, Nils Ahrbom och hans partner Helge Zimdal, 26 respektive 28 år gamla. Deras tävlingsförslag bar det passande namnet Emancipation, frigörelse.
Skolan stod färdig år 1936 och räknas som en av funktionalismens vackraste och mest stilrena byggnader i Stockholm. Funktionalismens tanke var att skapa ljus, luft och rum med enkla material; exempel på detta är utformningen av skolans aula, ett omsorgsfullt gestaltat trapphus och den före detta gymnastiksalen. Aulans rundade byggnadskropp vänder sig mot parken och genom de höga fönstren syns orgelns stora pipor. Byggnadens enkla, geometriska former och volymer och de släta, ljusa fasaderna med sina långa, sammanhängande fönsterband utan spröjsar präglar det arkitektoniska språket. Den indragna entrén nås via en arkad av runda pelare. Trapphuset, som bärs upp av mörkblå målade runda pelare är luftigt och ljust, och trappräcket är enkelt och funktionellt. I entréhallen välkomnas man av en stor väggmålning av Bo Beskow från 1939.
Lokalerna renoverades år 1996 under medverkan av den då 90-årige Nils Ahrbom.
Orgeln
[redigera | redigera wikitext]Orgeln i aulan byggdes 1936 av Åkerman & Lund (Sundbyberg). Orgeluppställningen har komponerats in i fondväggens glasarkitektur med pipverket synligt såväl inifrån aulan som utifrån från den bakomliggande parken.
Disposition
[redigera | redigera wikitext]Hela verket är med svällare (4 fasta kombinationer). Det har ett rörpneumatiskt system samt Rooseweltlådor.
Manual I C-g3 | Manual II C-g3 | Pedal C-f1 | Koppel |
Principal 8’ | HornPrincipal 8’ | Subbas 16’ | I/P |
Gedackt 8’ | Rörflöjt 8’ | Gambabas 16’ | II/P |
Oktava 4’ | Salicional 8’ | Violoncell 8’ | II/I |
Flöjt 4’ | Voix céleste 8’ | I4/I | |
Mixtur III-IV | Flûte octaviante 4’ | 4*II/I | |
Trumpet 8’ | Gemskvint 2 2/3’ | II16/II | |
Waldflöjt 2’ |
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3, s. 81
- Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1, s. 303
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Institutionen för Socialt arbete, SU
- Wikimedia Commons har media som rör Socialhögskolan (Stockholms universitet).