Smedslätten (Nockebybanan)
| ||||
 | ||||
| Stationsinformation | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kommun | Stockholms kommun | |||
| System | Nockebybanan, Bromma | |||
| Invigd | 1923 | |||
| Kapacitet | ||||
| Antal plattformar | 2 st | |||
| Förbindelser | ||||
| Linje | 12 | |||
| Läge | ||||
| Avstånd från Alvik | 2,3 km [1] | |||
| Stationssignatur | Sms | |||
| Föregående station | 12 Ålstensgatan | |||
| Efterföljande station | 12 Klövervägen | |||
Smedslätten är en station på Nockebybanan och belägen i Smedslätten i Bromma, Stockholms kommun.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Hållplatskiosker
[redigera | redigera wikitext]Den 1 oktober 1923 förlängdes spårvägen från Äppelviken och fram till det nybyggda Smedslättstorget, som då fortfarande var en del av Ålstensvägen. Byggnadsställningar syns vid fastigheten i kvarteret Snögubben, som då var under byggnation.
När Smedslättens hållplats var nybyggd fanns det en kiosk av 1920-talets pagodmodell där. Vid alla spårvagnshållplatser utmed Nockebybanan fanns det väntpaviljonger med kiosker. Väntpaviljongerna ritades av Waldemar Johanson.[2]
I början av 1950-talet ersattes kioskerna i pagodmodell av en funktionalistiskt utformad modell i starka färger.[3] Numera finns det inga kiosker kvar vid hållplatserna.
Galleri nutida bilder
[redigera | redigera wikitext]
Galleri historiska bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Smedslättens nybyggda hållplats 1923. -
Smedslättens nybyggda hållplats 1923 från väster mot öster. -
Smedslättens hållplats 1923. -
Smedslättens hållplats 1931. -
Smedslättstorgets spårvagnshållplats 1931 med kiosken. Till höger syns fröken Brolins café med skylten "Café" samt Bergmans färghandels skyltfönster.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Smedslätten (Nockebybanan).
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ SL Banbok för Nockebybanan Utgåva 1 gällande fr o m 2009-02-01
- ^ Enligt vissa uppgifter skulle väntpaviljongerna ha ritats av arkitekten Fritz Gripe. Han var tjänstgörande arkitekt vid Byggnadsstyrelsen.
- ^ Per Jacobson, En spårväg till Bromma, Baneforlaget, Oslo, 1998. sidan 77. ISBN 82-91448-25-6.
| ||||||||
