Smedjebacken
- För det tidigare området i Örebro med detta namn, se Örebro gevärsfaktori. För stadsdelen i Helsingfors, se Smedjebacka.
| Smedjebacken | |
| Tätort Centralort | |
 Kyrkogatan i Smedjebacken
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Smedjebackens kommun |
| Distrikt | Norrbärke distrikt |
| Koordinater | 60°8′35″N 15°24′48″Ö / 60.14306°N 15.41333°Ö |
| Area | |
| - tätort | 813 hektar (2020)[4] |
| - kommun | 1 057,81 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 5 235 (2020)[3][4] |
| - kommun | 10 830 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 6,4 inv./hektar |
| - kommun | 10 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Smedjebacken |
| Postnummer | 777 XX |
| Riktnummer | 0240 |
| Tätortskod | T6744[5] |
| Beb.områdeskod | 2061TC103 (1960–)[6] |
| Geonames | 2676586 |
  Ortens läge i Dalarnas län
| |
| Wikimedia Commons: Smedjebacken | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Smedjebacken är en tätort i södra Dalarna och centralort i Smedjebackens kommun, Dalarnas län. Orten ligger vid sjön Norra Barken cirka fyra mil söder om Borlänge. Till tätorten räknas även Morgårdshammar. Smedjebacken är mest känd för sin järnindustri. Genom åren har flera hyttor och gruvor upprättats i området. Smedjebackens Walsverk, nuvarande Ovako, grundades 1856.
Historia
[redigera | redigera wikitext]På 1300-talet uppfördes Norrbärke kyrka, en stenkyrka i Norrbärke kyrkby, mer känd som endast "By" i Norrbärke socken, numera inom tätorten Smedjebacken. Kyrkan byggdes ut under åren mellan 1661 och 1724 för att till slut få sin nuvarande form. Kyrkans inventarier kom till stor del från socknens brukspatroner och bergsmän.
I trakten hade det sedan länge funnits små smedjor och 1631 anlades på samma plats som dagens stålföretag Ovako en bergsmanssmedja. Orten växte med tiden också fram som ett kommunikationscentrum då både lands- och vattenvägar möts här. Här låg också en hamn för utskeppning av järn från traktens hyttor och smedjor. Flatenbergs hytta finns idag kvar som museum strax utanför samhället.
I Norrbärke hembygdsgård, Smedjebackens gammelgård, finns en del maskiner av Christopher Polhem och 15 gamla byggnader, däribland Bellmangården, som tillhört Carl Michael Bellmans mormors far.[7]
Ortnamnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet återfinns i skrift 1762 och avsåg då en handelsplats. Det finns två olika tolkningar av namnet. Ena varianten är att det utgår från ordet smedbacke/smedjebacke, 'sluttning i anslutning till smedja'. Annat alternativ är en backe där en smedja stått/ett hus där en smed bott'.[8]
Hamnen och lokstallet
[redigera | redigera wikitext]Smedjebackens hamn blev mycket viktig från och med år 1795 då Strömsholms kanal stod färdig med sin norra ändpunkt i Smedjebacken. Bebyggelsen växte vid den tiden fram längs Kyrkogatan. Den största expansionen av samhället kom efter 1856 då Smedjebackens Walsverk byggdes. Den smalspåriga järnvägsförbindelsen Wessman-Barkens Järnväg (WBJ) som förband samhället och dess hamn med Ludvika stod färdig 1859. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder uppfördes bostadshus nu även i Västansjö söder om Kolbäcksån och på platsen stod den nya järnvägsstationen klar år 1900. Idag används hamnen endast av fritidsbåtar.
Idag ingår Smedjebackens hamn och lokstall i Ekomuseum Bergslagen. Bevarade är bland annat ångbåtsbrygga, lokstall, godsmagasin och järnbod.
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Smedjebacken var och är belägen i Norrbärke socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Norrbärke landskommun där 7 juni 1895 Smedjebackens municipalsamhälle inrättades. Municipalsamhället med kringområde utbröts 1918 ur landskommunen och bildade Smedjebackens köping. Köpingskommunen införlivade 1967 Norrbärke socken/landskommun och uppgick 1971 i Smedjebackens kommun där Smedjebacken sedan dess är centralort.[9]
I kyrkligt hänseende har Smedjebacken alltid hört till Norrbärke församling.[10]
Orten ingick till 1 september 1907 i Norrbärke tingslag och därefter till 1971 i Västerbergslags domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Ludvika domsaga och Smedjebacken ingår sedan 2001 i Falu domkrets.[11]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Smedjebackens köping 1920–1955 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1920 | 2 486 | |||
| 1925 | 2 467 | |||
| 1930 | 2 532 | |||
| 1935 | 2 527 | |||
| 1940 | 2 606 | |||
| 1945 | 2 843 | |||
| 1950 | 3 479 | |||
| 1955 | 4 049 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961 och Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. | ||||
| Befolkningsutvecklingen i Smedjebacken 1960–2020[12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 6 614 | |||
| 1965 | 7 453 | |||
| 1970 | 8 395 | |||
| 1975 | 8 418 | |||
| 1980 | 8 020 | |||
| 1990 | 7 286 | 630 | ||
| 1995 | 6 657 | 633 | ||
| 2000 | 5 660 | 635 | ||
| 2005 | 5 121 | 636 | ||
| 2010 | 5 100 | 636 | ||
| 2015 | 5 258 | 785 | ||
| 2020 | 5 235 | 813 | ||
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Smedjebacken har en station på järnvägslinjen Bergslagspendeln och trafikeras av Tåg i Bergslagen. Tågen går sträckan Ludvika - Smedjebacken - Fagersta C - Västerås.
Smedjebackens järnvägsstation byggdes år 1900 och ritades av arkitekten Erik Lallerstedt (1864-1955) Länsstyrelsen i Dalarnas Län har utsett stationen till ett byggnadsminne
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Bankväsende
[redigera | redigera wikitext]Norrbärke sparbank grundades 1859 och är alltjämt en fristående sparbank.
Kopparbergs enskilda bank hade kontor i Smedjebacken åtminstone från 1860-talet.[13] Dalarnes bank etablerade ett kontor i Smedjebacken i februari 1904.[14] Den uppgick år 1908 i Bankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrland. År 1915 etablerade Mälareprovinsernas bank ett kontor i Smedjebacken. Både Stockholm-Öfre Norrland och Mälarbanken uppgick senare i Svenska Handelsbanken, medan Kopparbergsbanken uppgick i Göteborgs bank. Handelsbanken överlät år 1948 kontoret i Smedjebacken till Göteborgs bank.[15]
Den 2 september 2011 stängde Nordea kontoret i Smedjebacken.[16] Därefter hade sparbanken ortens enda bankkontor.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Smedjebackens gästhamn. -
Magasinen vid Smedjebackens hamn och spåren efter WBJ. -
Smedjebackens järnvägsstation. -
Norrbärke hembygdsgård. -
Smedjebackens kommunhus.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, SCB, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Olof Thaning, red (1982). Sverigeboken. Det Bästas bokförlag/Motormännens riksförbund. ISBN 91-7030-065-8
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ludvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ 1861-1865 Kopparbergs län BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Kopparbergs län, s. 24
- ^ Dalarnes bank Arkiverad 29 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Tidning för Falu Län och Stad, 9 januari 1904
- ^ Provinstidningen Dalsland, 21 januari 1948
- ^ Nordea stänger i Smedjebacken Arkiverad 29 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Dalarnas Tidningar, 24 maj 2011
Källor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Smedjebacken.
| |||||
| ||||||||||||||||
