Hoppa till innehållet

Slaget vid Magenta

Från Wikipedia
Slaget vid Magenta
Del av Andra italienska frihetskriget

Franska kejserliga gardet vid Magenta, målning av Eugène Charpentier.
Ägde rum 4 juni 1859
Plats Magenta, nuvarande Italien
Resultat Fransk-sardinsk seger
Stridande
Frankrike Andra franska kejsardömet
Kungariket Sardinien Kungariket Sardinien
Kejsardömet Österrike Kejsardömet Österrike
Befälhavare och ledare
Napoleon III
Viktor Emanuel II
Kejsardömet Österrike Eduard Clam-Gallas
Styrka
47 517 man 55 792 man
Förluster
657 döda
3 223 sårade
655 tillfångatagna och saknade
1 368 döda
4 358 sårade
4 500 tillfångatagna eller saknade

Slaget vid Magenta var ett slag 4 juni 1859 under Andra italienska frihetskriget utanför staden Magenta. En fransk armé under befäl av Napoleon III besegrade en österrikisk armé under befäl av Eduard Clam-Gallas.

Napoleon hade ett betydande övertag under slaget. När natten redan inbrutit bemäktigade sig fransmännen den viktigaste fientliga positionen, den lilla staden Magenta. Den österrikiska arméns högste befälhavare i Italien, ungraren Ferencz József Gyulay, hade dock för avsikt att nästa morgon återuppta slaget. Men under natten kom underrättelsen från underbefälhavaren Clam-Gallas att hans trupper inte var i stridsskick, och att han därför återfört dem till Milano. Gyulai bev därför tvungen att ge upp sin ställning, utrymma Lombardiet och ta sin tillflykt till fästningsfyrkanten bakom Mincio.[1]

General Patrice de Mac-Mahon, gruppbefälhavare vid franska armén utnämndes för sitt förtjänstfulla ingripande i striden till hertig av Magenta.

  1. ^ Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”272 (Världshistoria / Nya tiden efter 1815)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/6/0308.html. Läst 1 maj 2022.