Skype
| Skype | |
.svg){kind=logo} | |
 | |
| Originalförfattare | Priit Kasesalu Jaan Tallinn |
|---|---|
| Utvecklare | Skype Technologies |
| Först släppt | 29 augusti 2003 |
| Senaste utgåva | 8.56.0.103 (30 januari 2020) |
| Skriven i | Delphi |
| Operativsystem | Windows macOS Linux Android iOS Windows Phone HoloLens Xbox One |
| Typ | Videokonferens IP-telefoni Snabbmeddelanden |
| Språk | 108 |
| Licens | Freemium |
| Webbplats | Skype.com |
Skype är en programvara som togs fram av företaget Skype som var verksamt inom området Internetbaserad kommunikation, främst IP-telefoni och som grundades 2003 av svenske entreprenören Niklas Zennström [1] och danske Janus Friis, vilken tidigare gjort sig känd för fildelningsprogrammet Kazaa. Företaget såldes 2005 till Ebay, som 2009 sålde det vidare till en grupp av investerare. 2011 köptes Skype av Microsoft som införlivade programmet i sin verksamhet för Internetkommunikation.
Historik
[redigera | redigera wikitext]De första åren
[redigera | redigera wikitext]Programmet Skype skrevs ursprungligen av Estlandsbaserade utvecklarna Ahti Heinla, Priit Kasesalu och Jaan Tallinn, vilka även initialt hade utvecklat Kazaa.[2]
Skype-gruppen har sitt säte i Luxemburg, med filialkontor i London, Tallinn, Tartu, Stockholm, Prag,[3] och San Jose, Kalifornien.
Från Ebay till investerargrupp
[redigera | redigera wikitext]I september 2005 köpte amerikanska Ebay upp Skype för minst 19 miljarder kronor. Köpeskillingen kan beroende på företagets ekonomiska utveckling de kommande åren uppgå till 31 miljarder kronor.[4] Detta gjorde Niklas Zennström till en av Sveriges rikaste män.
Efter förvärvet skrev Ebay så småningom ner Skype i sina räkenskaper, från 2,6 till 1,7 miljarder US-dollar och tillkännagav 2010 en allmän nyemission för att kunna avknoppa Skype som ett separat bolag.[5] Dessförinnan, den 1 september 2009, bekräftade Ebay dock att de sålt 65 procent av Skype för 1,9 miljarder dollar till Silver Lake Partners, Ventures, Marc Andreessens investeringsfond Andreessen Horowitz samt till en kanadensisk pensionsfond.[6]
Microsoft
[redigera | redigera wikitext]10 maj 2011 köpte Microsoft upp Skype för närmare 8,5 miljarder US-dollar, motsvarande 55 miljarder kronor.[7] Microsofts Skype-division har högkvarter i Luxemburg, men de flesta av programutvecklarna och 44 % av Skype-divisionens sammanlagda mängd anställda var 2011 placerade i Tallinn och Tartu i Estland.[8][9][10]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ett av projektets ursprungliga namn var "Sky peer-to-peer", som då förkortades till "Skyper". Några av de hithörande domännamnen runt "Skyper" var dock redan tagna. Genom att man tog bort det avslutande "r"-et blev titeln "Skype" kvar, för vilken det fanns tillgängliga domännamn.[11]
Funktion
[redigera | redigera wikitext]Skype är ett program för IP-telefoni, som använder sitt eget hemliga protokoll. Man behöver ha programmet Skype installerat på sin dator eller sin mobiltelefon, alternativt använda en speciell skypetelefon, samt ett användarkonto. Därefter letar man upp personen man tänkt kontakta och låter Skype ringa upp. Man kan även använda webbkamera för att se varandra under samtalet. Samtalet sker över befintlig Internet-koppling och inga uppkopplingsavgifter, minutavgifter eller abonnemangskostnader betalas, utöver de för Internet-anslutningen, när båda parter i samtalet använder Skype. Förutom möjligheten att ringa till en eller flera personer med gruppsamtal fungerar skype-programmet som en vanlig chatklient med chatt, filöverföring etc.
Skillnaden mellan Skypenätverket och öppna standarder som SIP och H.323 är att till de öppna standarderna finns det flera klienter att välja på, men till Skype-nätverket finns bara en klient. På så sätt kan Skype uppehålla ett monopol bland skypeanvändarna också på samtal till och från riktiga telefoner.
I augusti 2007 framfördes som ett möjligt säkerhetsproblem med Skype att programmets linuxversion läser datorns lösenordsfil och webbläsarprofil[12], men dessa operationer är mer eller mindre nödvändiga för alla program som på något vis integreras med webbläsaren.[13]
Det går även att ringa och SMS:a till det vanliga telefon- och mobilnätet med hjälp av funktionen SkypeOut, men denna trafik är inte gratis. Det går även att skaffa ett eget riktigt telefonnummer med (SkypeIn), så att man kan ringa ett lokalsamtal från en vanlig telefon och ändå nå dig oavsett var du är i världen.
Väljer man att använda Skype via sin mobiltelefon betalar man för datatrafiken som samtalet genererar. Det är därför en fördel att befinna sig i en Wi-Fi-zon med fri tillgång till Internet eller att ha ett abonnemang som inkluderar datatrafiken samtalet genererar.
Teknik
[redigera | redigera wikitext]Skype använder sig av peer-to-peer-teknik från Kazaa, till skillnad från de flesta konkurrenter, som arbetar med den öppna standarden SIP. Det innebär att andra användares Skype-samtal skickas via din dator, och använder din bandbredd. Detta kallas i peer-peer-branschen för att din dator blir en supernod. Denna funktion går inte att deaktivera. Det går att använda en vanlig dator men det finns även speciella Skype-telefoner som kan användas utan dator.
I december 2006 introducerade bland annat det danska företaget RTX Telecom (Dualphone 3088) och Philips (VOIP841) DECT-baserade telefoner som kan hantera både Skype-samtal och traditionell telefoni utan att vara kopplade till en dator. I praktiken medför detta att det blir enklare, och att fler kan använda Skype förutsatt att man har tillgång till en internetuppkoppling.
All data som skickas (samtal, meddelanden, filer etc.) krypteras men då Skype är proprietär programvara är det oklart på vilket sätt. Genom att Skype är ovilliga till insyn i hur säkerhet och kryptering hanteras, anser många att Skype arbetar under så kallad Security through obscurity (ungefär säkerhet genom otydlighet). Kryptering ger inte heller något skydd om man ger ut krypteringsnycklarna till fel person. Skype har gjort sig kända för att ge ut krypteringsnycklar till kinesiska polismyndigheter, så att de ska kunna avlyssna samtal efter egen vilja.
Sedan Skype köpts upp av Microsoft används inte peer-to-peer tekniken på samma sätt. All chat går via Microsoft och avläses, länkar i meddelanden följs av Microsoft. Tekniken att inte använda sig av relä (endast i undantagsfall) har nu blivit huvudregeln. Skype kan avlyssnas av bland andra NSA, då Microsoft de ingår i Prism-programmet. De detaljer som NSA kan få tillgång till är bland andra "email, video and voice chat, videos, photos, voice-over-IP (Skype, for example) chats, file transfers, [and] social networking details".[14]
Skype har tillsammans med Teleoperatören 3 utvecklat en så kallad Skypephone, en mobil där användaren enkelt kan ansluta till Skype och på så vis interagera som vanligt med andra användare. Mobilen kommer även att ha en 2 megapixelkamera.
Statistik
[redigera | redigera wikitext]År 2017 hade Skype 300 miljoner aktiva användare varje månad. Dagligen användes Skype sammanlagt 3 miljarder minuter varje dag.[15]
Bland internetanvändare i Sverige 2021 hade 28 procent använt Skype under det senaste året varav 5 procent gjorde det dagligen.[16]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”About Skype: What is Skype?”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110511000725/http://about.skype.com/. Läst 28 juli 2010.
- ^ ”Skype - A Baltic Success Story”. credit-suisse.com. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927184732/http://emagazine.credit-suisse.com/app/article/index.cfm?fuseaction=OpenArticle&aoid=163167&coid=7805&lang=EN. Läst 19 augusti 2009.
- ^ Jaanus Kase. ”Skype is expanding engineering to Prague”. Skype Blogs. Arkiverad från originalet den 8 december 2006. https://web.archive.org/web/20061208093554/http://share.skype.com/sites/en/2006/12/skype_is_expanding_engineering.html. Läst 5 december 2006.
- ^ ”eBay to Acquire Skype press release”. Arkiverad från originalet den 17 december 2006. https://web.archive.org/web/20061217192249/http://investor.ebay.com/ReleaseDetail.cfm?releaseid=172666. Läst 19 augusti 2009.
- ^ ”eBay Inc. Announces Plan for 2010 Initial Public Offering of Skype press release”. Arkiverad från originalet den 16 april 2009. https://web.archive.org/web/20090416065725/http://news.ebay.com//releasedetail.cfm?ReleaseID=377199. Läst 14 april 2009.
- ^ Marcus Jerräng (1 september 2009). ”Bekräftat: Skype sålt”. Computer Sweden. Arkiverad från originalet den 3 september 2009. https://web.archive.org/web/20090903013924/http://www.idg.se/2.1085/1.243726/bekraftat-skype-salt. Läst 1 september 2009.
- ^ Microsoft köper Skype Arkiverad 11 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine. SVT Kulturnyheterna, 10 maj 2011
- ^ ”Skype employees”. Arkiverad från originalet den 29 september 2011. https://web.archive.org/web/20110929141050/http://www.ap3.ee/article/2011/5/10/44-skype-i-tootajatest-on-parit-odava-toojouga-eestist. Läst 13 augusti 2013.
- ^ ”http://blogs.skype.com/en/2011/10/acquisitionclose.html”. Skyp.com. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111015124254/http://blogs.skype.com/en/2011/10/acquisitionclose.html.
- ^ ”Microsoft confirms takeover of Skype”. bbc.com. 10 maj 2011. http://www.bbc.co.uk/news/business-13343600. Läst 13 augusti 2012.
- ^ ”Origin of the name/word Skype”. Arkiverad från originalet den 27 december 2009. https://web.archive.org/web/20091227022950/http://share.skype.com/sites/en/2005/11/origin_of_the_nameword_skype.html. Läst 16 augusti 2009.
- ^ Andersson, Niklas. ”Skype snokar i din dator”. IDG.se. http://linuxworld.idg.se/2.1014/1.118096. Läst 15 mars 2008.
- ^ Diskussion på slashdot.org, länkad 2008-11-12.
- ^ Greenwald, Glenn; MacAskill, Ewen (7 juni 2013). ”NSA Prism program taps in to user data of Apple, Google and others” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2013/jun/06/us-tech-giants-nsa-data. Läst 12 april 2024.
- ^ ”26 Amazing Skype Statistics and Facts (November 2017)” (på amerikansk engelska). DMR. 21 maj 2014. https://expandedramblings.com/index.php/skype-statistics/. Läst 5 juni 2018.
- ^ ”Digitala kommunikationstjänster”. Svenskarna och internet 2021. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2021/digitala-kommunikationstjanster/. Läst 25 mars 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Skype.- Officiell webbplats (svenska)
- 3:s webbsida om Skypephone
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||