Skuggstork
| Skuggstork Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
| Familj | Skuggstorkar Scopidae Bonaparte, 1849 |
| Släkte | Scopus Brisson, 1760 |
| Art | Skuggstork S. umbretta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Scopus umbretta | |
| Auktor | Gmelin, 1789 |
 | |
Skuggstork[2] (Scopus umbretta), även skuggfågel,[3] är en afrikansk fågel som numera placeras i den egna familjen Scopidae inom ordningen pelikanfåglar.[4]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Skuggstorken är en medelstor fågel som i snitt är 56 centimeter lång. Dess långt utstående fjäderbeklädnad i nacken tillsammans med den långa, mörka och spetsiga näbben gör att dess huvudform påminner om en hammare vilket också givit den det engelska namnet "hamerkop". Skuggstorken har långa mörka ben, brun fjäderdräkt och mörk stjärt. Den har ett mycket högljutt läte.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Skuggstorken delas vanligtvis upp i två underarter med följande utbredning:[4]
- Scopus umbretta umbretta – tropiska Afrika, Madagaskar och sydvästra Arabiska halvön (i sydvästra Saudiarabien och västra Jemen[5])
- Scopus umbretta minor – kustnära Västafrika, från Sierra Leone till västra Kamerun
Man har funnit fossil efter ännu en skuggstorksart, Scopus xenopus, som levde under pliocen.[6]
Släktskap
[redigera | redigera wikitext]DNA-studier visar att arten trots sitt svenska namn inte står särskilt nära storkarna, utan är istället närmast släkt med träskonäbb, och dessa i sin tur med pelikaner.[7]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Ofta förekommer skuggstorkarna i par. Dess föda är typisk för långbenta vadare och består av fisk, groddjur, gnagare och mindre djur. Den bygger ett stort höstacksliknade bo som vanligen har en diameter på två meter, i en grenklyka och lägger sedan tre till sex ägg. Boet återanvänds år efter år, byggs på, och blir större och större. Ingången till boet är i botten.
_collecting_for_nest.jpg)
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Delar av artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel Hamerkop
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] BirdLife International 2012 Scopus umbretta Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ ”skuggstorkar”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skuggstorkar. Läst 17 oktober 2019.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 66. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ ”Avibase”. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929212043/http://www.bsc-eoc.org/avibase/avibase.jsp?pg=search&fam=28.0&lang=SV. Läst 9 mars 2007.
- ^ Prum, R.O., J.S. Berv3, A. Dornburg, D.J. Field, J.P. Townsend, E.M. Lemmon, and A.R. Lemmon (2015), A comprehensive phylogeny of birds (Aves) using targeted next-generation DNA sequencing, Nature 526, 569-573.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Video av skuggstork
Wikimedia Commons har media som rör skuggstork.
Wikispecies har information om skuggstork.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|