Hoppa till innehållet

Sjuprickig nyckelpiga

Från Wikipedia
Sjuprickig nyckelpiga
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
OrdningSkalbaggar
Coleoptera
UnderordningAllätarbaggar
Polyphaga
FamiljNyckelpigor
Coccinellidae
SläkteCoccinella
ArtSjuprickig nyckelpiga
C. septempunctata
Vetenskapligt namn
§ Coccinella septempunctata
AuktorLinné, 1758
Larv av sjuprickig nyckelpiga
Larv av sjuprickig nyckelpiga
Hitta fler artiklar om djur med

Sjuprickig nyckelpiga (Coccinella septempunctata) är en art i insektsordningen skalbaggar som tillhör familjen nyckelpigor.

Den sjuprickiga nyckelpigan har en kroppslängd på omkring 5,2 till 8 millimeter. Kroppen är som hos många andra nyckelpigor nästan halvklotformig. Täckvingarna är röda och varje täckvinge har normalt tre svarta prickar. En gemensam sjunde svart prick finns vid täckvingarnas bas, liksom två vita triangelformade fläckar. Det finns dock individer med både färre och fler svarta prickar än sju[1] – från inga alls till nio[2]. Halsskölden är svart med vita markeringar vid framkantens yttre hörn.[1] Huvudet är svart med två mindre vita prickar. Buksidan är konvex och svart; hos hanarna är det sista bakkroppssegmentet försett med glesa hår[2].

Äggen är gula[1], avlånga, och med en längd på ungefär 1 mm[2]. Puppan är hårdskalig samt mörkgrå till svart, ibland med vita och orangefärgade tecken[2]. Larverna är gråsvarta med orangefärgade fläckar[3] samt långbenta[1].

Den sjuprickiga nyckelpigan har en vid utbredning i den palearktiska regionen och förekommer i större delen av Europa, Nord- och Centralasien samt Nordafrika. Arten har också införts till delar av Nordamerika (USA och Kanada).[2][4]

Både som imago och larv lever den sjuprickiga nyckelpigan huvudsakligen av bladlöss, vilket gör att den i trädgårdar och odlingar vanligen betraktas som ett nyttodjur. Vid födobrist kan de vuxna individerna även äta pollen, och larverna sköldlösslarver. Habitatet utgörs av alla naturtyper där bladlöss kan förekomma, som områden med örter, buskage och träd i öppna fält, gräsmarker, odlade områden, trädgårdar, parker och våtmarker.[2]

Arten har mycket få naturliga fiender till följd av sin giftighet.[2] Som ett skydd mot predatorer kan den fullbildade nyckelpigan avsöndra en gul, illasmakande och giftig vätska från benens leder.[1]

Övervintringen sker som fullbildad skalbagge och ofta övervintrar många individer tillsammans, bland tuvor, gräs och stenar, gärna i söderläge.[2] Ibland kan den också övervintra i byggnader. De kommer fram i mars till april.[1]

Den sjuprickiga nyckelpigan lever i ett till två år.[2]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Arten blir könsmogen vid 10 till 14 dagars ålder. Parningsperioden sträcker sig från vår till tidig sommar, i vissa populationer ända in i hösten. Arten är promiskuös – både honor och hanar har flera sexualpartners.[2] Äggen läggs omkring 15 stycken åt gången på ställen som inte innehåller några andra nyckelpigeägg.[2]

Sjuprickig nyckelpiga brukar ibland kallas för Jungfru Marie nyckelpiga eller gullhöna. Nyckelpigan förknippades tidigt med Jungfru Maria, som enligt traditionen hade nycklarna till himmelriket, eftersom sju är ett heligt tal med till exempel de sju dygderna. Nyckelpigan var Jungfru Marias hjälpreda som tog nycklarna till himmelriket.[5] Dialektalt i Närke har den kallats fårpiga.[6]

  1. ^ [a b c d e f] ”Seven-spot ladybird (Coccinella septempunctata)” (på engelska). Wildscreen ARKive. Arkiverad från originalet den 22 december 2017. https://web.archive.org/web/20171222001115/http://www.arkive.org/seven-spot-ladybird/coccinella-septempunctata/. Läst 25 december 2017. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Tatia Bauer (2013). Coccinella septempunctata sevenspotted lady beetle” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Coccinella_septempunctata/. Läst 24 december 2017. 
  3. ^ Troy Bartlett, Hannah Nendick-Mason, Beatriz Moisset, Chuck Entz, Mike Quinn, Tim Moyer, V Belov och Harsi S. Parker (14 juli 2016). ”Species Coccinella septempunctata - Seven-spotted Lady Beetle” (på engelska). BugGuide. Iowa State University - Department of Entomology. https://bugguide.net/node/view/3543. Läst 25 december 2017. 
  4. ^ ”Map of Coccinella septempunctata (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20m?kind=Coccinella+septempunctata. Läst 25 december 2017. 
  5. ^ Lars-Åke Janzon (4 juni 2010). ”Varför heter det nyckelpiga?”. www.norstedts.se. Arkiverad från originalet den 1 april 2018. https://web.archive.org/web/20180401075156/http://www.norstedts.se/nyheter/137423-varfor-heter-det-nyckelpiga-. Läst 31 mars 2018. 
  6. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 —  Faksimilutgåva Malmö 1962 sida 176

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]