Hoppa till innehållet

Sjungande vårtbitare

Från Wikipedia
 Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-03)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Sjungande vårtbitare
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningHopprätvingar
Orthoptera
ÖverfamiljTettigonioidea
FamiljVårtbitare
Tettigoniidae
SläkteTettigonia
ArtSjungande vårtbitare
Tettigonia cantans
Vetenskapligt namn
§ Tettigonia cantans
Auktor(Fuessly, 1775)
Synonymer
Tettigonia gaverniensis Serville, 1838[1][2]
Phasgonura cantans (Fuessly, 1775)[3]
Locusta cantans (Fuessly, 1775)[4][5][6]
Gryllus cantans Fuessly, 1775[7]
Hitta fler artiklar om djur med

Sjungande vårtbitare (Tettigonia cantans)[1][8][3][9][10][4][11][12][5][13][14][15][16][17][18][19][20][21][22][23][24][25][26][27][6][28][29][30][31][32][33][34][7][35][36][37][38][39][40][41] är en insektsart som först beskrevs av Johann Kaspar Füssli 1775. Den är stor och grön med relativt korta vingar och blir 22-33 mm. Den lever på frodiga marker och ängar, i skogskanter och längs dikeskanter. Som fullbildar finns den från juli till början av oktober. Hanen spelar från sen eftermiddag fram till midnatt, även i regnväder. Ljudet är kraftigt och hörs långt[42]. Sjungande vårtbitare ingår i släktet Tettigonia och familjen vårtbitare.[43][44][45] Arten har ej påträffats i Sverige.[45] Arten förekommer närmast i Danmark, södra Finland och Baltikum, Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[43]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Kirby, W.F. (1906) Orthoptera Saltatoria. Part I. (Achetidae et Phasgonuridae.), A Synonymic Catalogue of Orthoptera (Orthoptera Saltatoria, Locustidae vel Acridiidae), British Museum (Natural History), London 2:i-viii, 1-562
  2. ^ Serville (1838[1839]) , Histoire naturelle des insectes. Orthoptères, Librairie Encyclopédique de Roret, Paris i-xviii, 1-776, pl. 1-14
  3. ^ [a b] Chopard (1922) Orthoptères et dermaptères, Faune de France, Fédération Française des Sociétés de Sciences Naturelles, Paris 3:212 pp., 466 figs.
  4. ^ [a b] Frivaldsky (1867) , Magyarországi Egyenesröpüek magánrajza. (Monographia Orthopterorum Hungariae), Magyar Akad. Nyomdásznál, Budapest 22-201, 7 pls.
  5. ^ [a b] Targioni-Tozzetti (1882) , Ortotteri agrari cioè dei diversi insetti dell'ordine degli ortotteri nocivi o vantaggiosi all'agricoltura o all'economia domestica e principalmente delle cavallette, Annali di Agricoltura, Firenze, Bencini 238 pp., 68 figs.
  6. ^ [a b] Targioni-Tozzetti (1891) , Animali ed insetti del tobacco in erba e del tabacco secco, Tipografia dei Fratelli Bencini 1-347
  7. ^ [a b] Fuessly (1775) , Verz. Schweiz. Ins
  8. ^ Defaut [Ed.] (2001) , La détermination des Orthoptères de France, Defaut, Bedeilhac 85
  9. ^ Defaut (1999) Synopsis des orthoptères de France, Matériaux Orthoptériques et Entomocenotiques 2:87
  10. ^ Voisin [Ed.] (2003) Atlas des Orthoptères et des Mantides de France, Patrimoines Naturels 60:1-104
  11. ^ Nagy, B. (2005) Orthoptera fauna of the Carpathian basin - recent status of knowledge and a revised checklist, Entomofauna Carpathica 17:14-22
  12. ^ Fontana, Buzzetti, Cogo & Odé (2002) , Guida al riconoscimento e allo studio di cavallette, grilli, mantidi e insetti affini del Veneto: Blattaria, Mantodea, Isoptera, Orthoptera, Phasmatodea, Dermaptera, Embidiina, Museo Naturalistico Archaeologico di Vicenza, Vicenza 1-592
  13. ^ Szövényi & B. Nagy (1999) A Koszegi-Hegység Orthoptera-Faunájának Kritikai Áttekintése, Savaria: A Vas Megyei Múzeumok Értesítoje (Pars historico-naturalis) (Savaria) 25(2):99-126
  14. ^ Hebard (1925) Records of European Acrididae, Tettigonidae and Gryllidae (Orthoptera), Transactions of the American Entomological Society (Trans. Amer. Entomol. Soc.) 51:35-55
  15. ^ Bellmann (1985) , Heuschrecken: beobachten, bestimmen, Verlag J. Neumann-Neudamm, Melsungen (JNN-Naturführer) 1-210
  16. ^ Bellmann & Luquet (1995) , Guide des sauterelles, grillons et criquets d'Europe occidentale, Delachaux et Niestle, Lausanne 1-383
  17. ^ Karny (1907) Die Orthopterenfauna des Küstengebietes von Österreich-Ungarn, Berliner Entomologische Zeitschrift (Berlin Ent. Z.) 52:17-52, figs. 1-7
  18. ^ Detzel [Ed.] (1998) , Die Heuschrecken Baden-Württembergs, Eugen Ulmer Verlag, Stuttgart 1-580
  19. ^ Warchalowska-Sliwa (1998) Karyotype characteristics of katydid Orthopterans (Ensifera, Tettigoniidae), and remarks on their evolution at different taxonomic levels, Folia biologica (Krakow) 46:143-176
  20. ^ Jin, Xingbao & Hsia (1994) An Index-Catalogue of Chinese Tettigoniodea (Orthopteroidea: Grylloptera), Journal of Orthoptera Research (Jour. Orth. Res.) 3:15-41
  21. ^ Wu, C.F. (1935) Volume I, Catalogus Insectorum Sinensium (Catalogue of Chinese Insects), Fan Memorial Institute of Biology, Peiping, China iv+ 318 pp.
  22. ^ Chang, K.S.F. (1935) Index of Chinese Tettigoniidae, Notes d'Entomologie Chinoise, Musée Heude (Notes Ent. Chinoise) 2(3):25-77
  23. ^ Storozhenko (2004) , Dlinousye pryamokrylye nasekomye (Orthoptera: Ensifera) asiatskoi chasti Rossii [Long-horned orthopterans (Orthoptera: Ensifera) of the Asiatic part of Russia], Dalnauka, Vladivostok 280
  24. ^ Heller, K.-G. (1988) Bioakustik der europäischen Laubheuschrecken, Ökologie in Forschung und Anwendung (Ökol. Forsch. Anwend) 1:1-358
  25. ^ Harz (1969) Die Orthopteren Europas I., Series Entomologica (Ser. Entomol.) 5:1-749
  26. ^ Ingrisch (1977) Beitrag zur Kenntnis der Larvenstadien mitteleuropäischer Laubheuschrecken, Zeitschrift für Angewandte Zoologie (Zeit. angew. Zool.) 64(4):459-501
  27. ^ Baccetti In Baccetti [Ed.] (1987) Spermatozoa and phylogeny in Orthopteroid insects , Evolutionary Biology of Orthopteroid Insects (Ellis Horwood series in entomology and acarology), Ellis Horwood Ltd., Chichester, England 12-112
  28. ^ Bei-Bienko (1930) Further studies on the Dermaptera and Orthoptera of Manchuria, Annals and Magazine of Natural History, London (Ann. Mag. nat. Hist.) 10 5:493-500
  29. ^ Warchalowska-Sliwa (1984) Karyological studies on Polish Orthoptera species of the Tettigonioidea superfamily. II. Karyotypes of families Tettigoniidea and Decticidae, Folia biologica (Krakow) 32:311-325
  30. ^ Storozhenko (1994) Review of Orthoptera of Eastern Palearctica: genus Tettigonia Linnaeus (Tettigoniidae, Tettiginiinae), Far Eastern Entomologist 3:1-29
  31. ^ Warchalowska-Sliwa & Maryanska-Nadachowska (1995) Cytogenetic studies of the genus Tettigonia (Orthoptera, Tettigonioidea, Tettigoniinae). I. C-bands and NORs activity, Folia biologica (Krakow) 43:29-34
  32. ^ Pinedo (1985) Los Tettigoniidae de la Península Ibérica, España insular y norte de Africa. III. Subfamilia Tettigoniinae Uvarov, 1924 (Orthoptera), Eos, Revista española de Entomología (Eos) 61:241-263
  33. ^ Schirmel (2009[2008]) Hinweise zur Unterscheidung der Larven von Tettigonia cantans, T. caudata und T. viridissima im Freiland, Articulata 23(2):69-72
  34. ^ Cejchan (1977) The postembryonic development of the bush crickets Tettigonia cantans (Fuessly), Decticus verrucivorus (L.) and Metrioptera brachyptera (L.) (Orthoptera: Tettigonioidea, Tettigoniidae), Acta Entomologica Musei Nationalis Pragae (Acta Entomol. Mus. Natl. Pragae) Suppl. 8:1-88
  35. ^ Fudalewicz-Niemczyk (1958) Analysis of the wing venation on the background of their innervation in Stauroderus biguttulus (L.), Tettigonia cantans (Fuessl.) and in Phyllodromia germanica (L.), Bull. ent. Pologne 28:59-89
  36. ^ Latimer & Schatral (1983) The acoustic behaviour of the bushcricket Tettigonia cantans. I. Behavioural responses to sound and vibration, Behavioural Processes (Behav. Proc.) 8:113-124
  37. ^ Schatral, Latimer & Kalmring (1984) Spatial dispersion and agonistic contacts of male bush crickets in the biotope, Z. Tierpsychol., Berlin . (Z. Tierpsychol.) 65:201-214
  38. ^ Latimer & Sippel (1987) Acoustic cues for female choice and male competition in Tettigonia cantans, Animal Behaviour (Anim. Behav.) 35:887-900
  39. ^ Dadour (1990) Dispersal, dispersion, and mating behavior in Tettigonia cantans (Orthoptera: Tettigoniidae), Journal of Insect Behavior (Jour. Ins. Behav.) 3:805-812
  40. ^ Willemse, L.P.M. (1993) Tettigonia cantans, new for the Netherlands (Orthoptera: Tettigoniidae), Entomologische Berichten (Amsterdam) (Entomol Ber. (Amsterdam)) 53(11):151-158
  41. ^ Schul, D. von Helversen & T. Weber (1998) Selective phonotaxis in Tettigonia cantans and T. viridissima in song recognition and discrimination, Journal of Comparative Physiology A Sensory Neural and Behavioral Physiology (Jour. Comp. Physiol. A. Sens. Neural & Behav. Physiol.) 182(5):687-694
  42. ^ Sidsel Sangild, red (2007). Våra insekter. prisma. sid. 29. ISBN 978-91-518-4764-1 
  43. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/tettigonia+cantans/match/1. Läst 24 september 2012. 
  44. ^ OrthopteraSF: Orthoptera Species File. Eades D.C., Otte D., Cigliano M.M., Braun H., 2010-04-28
  45. ^ [a b] Dyntaxa Tettigonia cantans

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sjungande_vårtbitare&oldid=55783207”