Silverapa
| Silverapa Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorhini |
| Infraordning | Brednäsor Platyrrhini |
| Familj | Kloapor Callitrichidae |
| Släkte | Silkesapor Callithrix |
| Undersläkte | Mico |
| Art | Silverapa C. argentata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Callithrix argentata | |
| Auktor | Linné, 1771 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Silverapan (Callithrix argentata) är en art i familjen kloapor som tillhör ordningen primater. Arten tillhör undersläktet Mico som ibland godkänns som släkte.[1]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten lever i Brasilien i de östliga och södra delarna av det slättland som bildas av Amazonfloden. Utbredningsområdet begränsas av Rio Tapajós och Rio Cupari i väst, av Amazonfloden i norr och av floden Tocantins i öst. Habitatet utgörs av ursprungliga regnskogar, av återskapade skogar och av skogsdungar i savanner.[1]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Pälsen är med undantag av en mörkare svans vitaktig till silvergrå. (Observera: Populationer med mörkare päls har under nyare tid godkänns som självständiga arter) Påfallande är de utstickande köttfärgade öronen.[2] Kroppslängden (huvud och bål) är i genomsnitt 21,5 cm, svanslängden cirka 29 cm[3] och vikten varierar mellan 273 och 435 g.[1] Arten har liksom andra kloapor klor på händer och fötter istället för naglar.[3] Kännetecknande är vita fläckar på höfterna.[4]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Silverapor har med sina klor bra förmåga att klättra i träd, och de är aktiva på dagen.[3] Deras ursprungliga habitat var regnskogen, men numera förekommer de även på odlade marker. Under natten vilar de i håligheter i träden eller i tät markvegetation. Silverapor lever i små grupper och markerar sitt territorium med körtelvätska. Främmande individer jagas iväg med skrik och ansiktsmimik. Ibland förekommer blandade flockar med individer av släktet tamariner.[4]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Födan består huvudsaklig av trädens vätskor och naturgummi. I mindre omfattning äter de även insekter, mindre ryggradsdjur, fågelägg och frukt.[2]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Efter dräktigheten som varar omkring 145 dagar, föder honan oftast två (sällan ett eller tre) ungdjur. Som hos flera andra kloapor hjälper fadern och andra medlemmar i gruppen till vid uppfostringen. Efter sex månader slutar honan att ge di, och efter ett år blir ungarna könsmogna.[3]
Hot
[redigera | redigera wikitext]På grund av artens anpassningsförmåga till människan är den inte hotad. Ibland jagas några individer, om de orsakar mycket skador på plantager.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- artikel Silberäffchen på tyska Wikipedia, 14 december 2005.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Mico argentatus på IUCN:s rödlista, auktor: Ravetta, A.L., Rylands, A.B. & Muniz, C.C., J.S. 2015, besökt 15 januari 2024.
- ^ [a b] Callithrix argentata, University of Wisconsin-Stevens Point, läst 2017-02-08.
- ^ [a b c d e] Rhonda Garza (26 november 2001). ”Silvery marmoset” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Callithrix_argentata/. Läst 8 februari 2017.
- ^ [a b] Sean Flannery (26 november 2007). ”Silvery Marmoset” (på engelska). Primate Fact Sheets. Arkiverad från originalet den 24 september 2018. https://web.archive.org/web/20180924220427/http://www.theprimata.com/callithrix_argentata.html. Läst 8 februari 2017.
|