Hoppa till innehållet

Sileshårssläktet

Från Wikipedia
Sileshårssläktet
Småsileshår (Drosera intermedia)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljSileshårsväxter
Droseraceae
SläkteSileshårssläktet
Drosera
Vetenskapligt namn
§ Drosera
AuktorLinné
Utbredning
Arter (urval)

Sileshårssläktet (Drosera)[1] är ett släkte i familjen sileshårsväxter med cirka 100, kärrlevande arter som förekommer i alla världsdelar. Tre arter av släktet sileshår förekommer tämligen allmänt över de nordiska länderna på mossarnas vitmosstuvor; storsileshår, småsileshår och rundsileshår.

Sileshårs-arterna är mest ryktbara för sina blad, som fungerar som fällor för insekter. Rosettbladen är i kanten och på hela översidan fullsatta av långskaftade, vackert purpurröda körtlar, tentakler – de som sitter vid kanten kan vara lika långa som bladskivans diameter. Dessa Drosera-tentakler har både känsel och rörelseförmåga. Om ett litet föremål läggs på bladet fastnar det i de närmaste körtlarnas klibbiga avsöndring, som i vilotillståndet täcker deras spets som en liten klar och glänsande droppe. Även de kringstående tentaklerna, som inte direkt berörts, böjer sig från alla håll långsamt ned mot det främmande föremålet. Skulle det vara en liten köttsmula eller en insekt, det vill säga innehålla protein, utsöndras även en matsmältningsvätska (ett ferment eller enzym), som smälter proteinerna, på samma sätt som i djurens magsäck. Tentaklerna utför då även sina fångströrelser hastigare än annars, och efter ett dygn är de alla böjda tillsammans över sitt byte. Efter ännu ett dygn är de åter utspärrade, och föremålet har upplösts och sugits upp av bladet. Av små insekter finnes endast hudskelettet kvar.

Tentakelspetsarna har således många skilda uppgifter, nämligen att avsöndra flera olika slag av vätskor, att suga upp dem igen, och att uppfatta eller känna beröringen av främmande kroppar.

Känseln består av särskilda sinnesceller med små utskjutande uddar från ytlagret av sin protoplasma. Känsligheten är så stor, att tentaklerna tydligt reagerar för trycket av ett stycke av ett litet hårstrå, endast 0,2 millimeter långt och 0,0008 milligram i vikt.[källa behövs]

Drosera-arterna får på detta sätt vissa näringsämnen, som de inte skulle kunna erhålla genom sina rötter, eftersom de oftast växer på de vattendränkta mattorna och tuvorna av vitmossa (Sphagnum) i mossar, där endast mineralfattigt vatten finns att tillgå. Rotsystemet är också mycket svagt utvecklat.

Dottertaxa till Sileshår, i alfabetisk ordning[2]

[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Drosera L. från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 2015-11-01
  2. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17102899. Läst 26 maj 2014. 
  3. ^ Gonella, Paulo Minatel; Rivadavia, Fernando; Fleischmann, Andreas. Drosera magnifica (Droseraceae): the largest New World sundew, discovered on Facebook. Phytotaxa, vol. 220 (3). 2015. Läst 11 januari 2016.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Katalogdata
​​​​ • Dyntaxa: 1005800​ • EoL: 60629​ • GBIF: 3190721​​ • Tropicos: 40035808​ • Inaturalist: 51935​ • ITIS: 22009​​ • NCBI: 4363​ • Fossilworks: 321358​​​​ • IPNI: 14422-1​​​​​ • GRIN: 3993​ • FNA: 110951​ • FOC: 110951​​​ • PLANTS: DROSE​​​​​​​ • AFPD: 190338​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sileshårssläktet&oldid=55436069”