Rödblära

	Rödblära
	Vanlig rödblära (var. dioica)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Nejlikordningen; Caryophyllales
Familj	Nejlikväxter; Caryophyllaceae
Släkte	Glimmar; Silene
Art	Rödblära; S. dioica
Vetenskapligt namn
	§ Silene dioica
Auktor	(L.) Clairv., 1811
Synonymer
	Agostemma dioicum (L.) G.Don; Agrostemma sylvestris; (Schkuhr) G.Don, 1831; Lychnis dioica L., 1753 Basionym; Lychnis diurna Sibth.; Lychnis rubra; (Weigel) Patze, E.Mey. & Elkan, 1849; Lychnis sylvestris Schkuhr, 1791; Melandrium dioicum; (L.) Coss. & Germ., 1845; Melandrium diurnum (Sibth.) Fr., 1842; Melandrium intermedium Schur, 1866; Melandrium pratense Röhl., 1812; Melandrium purpureum Rupr., 1860; Melandrium rubrum Garcke nom. illeg.; Melandrium rubrum; (Weigel) Garcke, 1858; Melandrium stenophyllum Schur, 1877; Melandrium sylvestre; (Schkuhr) Röhl., 1812; Melandrium sylvestre Nyman; Saponaria dioica (L.) Moench, 1794; Silene dioica A.DC. nom. illeg., Homonym; Silene diurna Gren. & Godr., 1847; Silene hornemannii Fenzl, 1851; Silene rubra; (Weigel) E.H.L.Krause, 1901; Silene sylvestris (Schkuhr) Clair.;
	Tavla 47, Lychnis silvestris A. Växtens nedre del; B. Växtens övre del med blommor; C. Fruktkapslar; 1. Tvåkluvet kronblad med bikronor vid; halsen; 2. Ståndareknapp, sett från olika håll; 3. Pistill; 4. Tvärsnitt av fruktämne; 5. Tvärsnitt av fröhus med staplade frön; 6. Frö, förstorat;

Rödblära (Silene dioica (L.) Clairv.) är en ört i familjen nejlikväxter.

Beskrivning

Rödblära är en flerårig, stundom bara tvåårig växt. Blad och stjälkar är mjukhåriga med en aning klibbiga körtelhår, sällan kal ört. Den blir upp till 80 cm hög.

Den är tvåbyggare, men det kan förekomma att både hanblommor och honblommor finns på samma planta.

Bladen är 3 … 8 cm långa, lansettlika, elliptiska eller äggrunda med rak kant. De nedre bladen sitter på korta skaft; de upptill är oskaftade.

Tvåsidigt knippe

Blommorna är 18 … 25 mm i diameter och sitter i greniga toppställda knippen. Fodret har otydliga nerver och är hos honblommorna något uppblåst, medan hanblommorna har ganska smalt foder. Kronbladen är purpurröda, sällan rosa eller vita; de är fem till antalet, men så djupt kluvna i spetsen att de nästan kan tas för tio. Blomman har tydliga bikronefjäll.

Fodret är 10 … 15 mm långt med 10 nerver på hanblomman, och 20 på honblomman.

Hanblomman har 10 ståndare, honblomman har 5 pistiller.

Blommar från senvåren till slutet på sommaren. En andra blomning kan komma på hösten. Förädlade kultursorter kan ha andra blomningstider.

Blommorna är luktlösa och sluter sig på natten.

Humlor har för kort tunga för att framifrån nå den djupt sittande nektarn. De biter därför hål i fodret för att den vägen komma åt nektar. Men därvid kommer de inte förbi några fertila delar i blomman, och pollinering uteblir. Pollineringen sköts därför av andra insekter, framför allt av dagfjärilar.

Frukten är en brungul kapsel, ungefär lika lång som fodret. Innerdiametern är 15 mm. När frukten är mogen öppnar den sig med 10 flikar. Kapseln innehåller många gråsvarta frön, som sprids med vinden. Eftersom rödblära ofta växer i närheten av vattendrag hamnar ibland frön i rinnande vatten, som kan bidra till spridning till strandkanter.

Roten med många sidorötter tränger en halv meter ned i marken.

Arten är mångformig och flera varieteter finns beskrivna:

Svenskt namn	Vetenskapligt namn	Särdrag

	Lychnis dioica ssp. rubra Weigel, 1769	Synonym Silene dioica ssp. dioica
	Lychnis dioica var. rubra Weigel
	Melandrium dioicum ssp. rubrum (Weigel) D.Löve, 1944
	Melandrium pratense var. crassifolium Lange	Synonym Silene dioica ssp. dioica
	Melandrium pratense var. paui Lomax
Vanlig rödblära	Silene dioica var. dioica	Har blad som är elliptiska och håriga
	Silene dioica var. foetida (Schkuhr) Santa, 1973
Dvärgrödblära	Silene dioica var. serpentinicola (Rune) Ericsson, 1985	Bladen är smalt lansettlika och håriga
Kal rödblära	Silene dioica var. smithii (Rune) Ericsson, 1985	Har lansettlika, kala blad
	Silene dioica ssp. zetlandica (Compton) Clapham, 1962
	Silene dioica var. zetlandica (Compton) Kerguélen, 1998	En robust kustform, med hårigare, elliptiska blad och större blommor än typen
	Silene dioica var. zetlandica (Compton) P.D.Sell, 2018	Isonym

Kromosomtalet 2n = 24 eller 48

Rödbläran är nära släkt med vitblära, Silene latifolia, och där arterna möts uppstår lätt hybriden Silene × hampeana Meusel & K.Werner, 1976 = Silene latifolia ssp. alba (Miller) Greuter & Burdet × Silene dioica med ljusrosa blommor.

Habitat

Rödblära förekommer i större delen av Europa och i Nordafrika, men i de sydligaste delarna av Balkan saknas rödblära så gott som helt.

I Alperna når rödblära 2 400 m ö h. I Jotunheimen i Norge 1 780 m ö h.

I Sverige är rödblära vanlig i nästan hela landet.

Arterna Dvärgrödblära och Kal rödblära är sällsynta, och förekommer bara på serpentinberg i de södra fjälltrakterna i Sverige.

Rödblära är naturaliserad på många håll i världen.

Biotop

Fuktiga marker såsom vid kärrkanter, intill källor och vid stränder samt på klippor. Gärna halvskuggiga lägen. Kalkgynnad. pH = 6,1 … 7,8.

Etymologi

Det finns flera teoretiska förklaringar av släktets namn Silene:

1. Från den grekiska mytologin: Σειληνός (Silenos), superiets och fylleriets satyr (latín Silenus) som var fosterfar till vinguden Διόνυσος (Dionysos). Hur det skulle associeras med rödblära är svårförståeligt.

2. Grekiska selas = glans, alternativt selene = måne, vilket antagits syfta på att många av arterna i släktet är nattblommande (öppnar sig i skymningen). Månen förknippas mest med natten, trots att den astronomiskt faktiskt ofta visar sig dagstid. Skulle dock kunna vara en symbol för natt, då rödblära "går till sängs".

3. Grekiska sialon = saliv, därav Silenus, alkoholiserad fosterfar till vinguden Bacchus (Romerska rikets motsvarighet till Dionysos) som lär ha varit täckt av slem, liknande körtelhårens klibbiga utsöndringar på många av släktets arter.^[1]

Slutsaten blir, att vi i dag helt enkelt inte vet, hur de botaniker, som myntade det vetenskapliga namnet tänkte.

Artepitetet Dioica (två hus på grekiska) syftar på att rödblära är tvåbyggare; di = 2. Eftersom det dock kan förekomma fall med både hanblommor och honblommor på samma planta, är i sträng mening beteckningen dioica oegentlig.

Innehållsämnen

Triterpensaponine. Förefaller finnas ett flertal isomerer med många synonyma namn. Ett av dessa ämnen kallas alfa-hederin, C₄₁H₆₆O₁₂.

Användning

Enligt folkmedicinen kan krossade rödblärafrön användas för behandling av ormbett.^[2]

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens

Skogslyse		^[3]
Skogslyst		^[3]

Bilder

För förstoring vänsterklicka på bilden. Upprepa för att öka förstoringsgraden.
Hanblomma
Bikronan syns som en liten ring i mitten av blomman
Honblomma
Lägg märke till blomformen tvåsidigt knippe
Pollenkorn
Förstoring 400 ×
En mogen frukt på väg att öppna sig
Lägg märke till alla håren
En mogen frukt har öppnat sig med 10 flikar, och visar de många gråsvarta fröna.
Från Johann Georg Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen. Illustratör Jacob Sturm

Noter

^ Vilda blommor i Sverige
^ Oskar Sebald: Wegweiser durch die Natur. Wildpflanzen Mitteleuropas, ADAC förlag, München 1989, ISBN 3-87003-352-5, sida 70
^ Arne Anderberg & Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran, Rödblära, Naturhistoriska riksmuseet, 2017 [1]

Källor

Externa länkar

Den virtuella floran
Wikimedia Commons har media som rör Rödblära.
Bilder & media
Rödblära i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
IPNI • International Plant Names Index

[1] Vilda blommor i Sverige

[2] Oskar Sebald: Wegweiser durch die Natur. Wildpflanzen Mitteleuropas, ADAC förlag, München 1989, ISBN 3-87003-352-5, sida 70

[3] Arne Anderberg & Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran, Rödblära, Naturhistoriska riksmuseet, 2017 [1]

[1]

[2]

[3]