Hoppa till innehållet

Sigurd Lewerentz

Från Wikipedia
Sigurd Lewerentz
Född29 juli 1885[1][2][3]
Bjärtrå socken[2], Sverige
Död29 december 1975[1][2][3] (90 år)
Lund[1][2]
BegravdÖstra kyrkogården, Malmö[4]
Medborgare iSverige
Utbildad vidChalmers tekniska högskola, [5]
Sysselsättningarkitekt och landskapsarkitekt
Noterbara verkSkogskyrkogården och Markuskyrkan
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1950)
Redigera Wikidata

Sigurd Lewerentz, född 29 juli 1885 på Sandö i Bjärtrå församling i Västernorrlands län,[6] död 29 december 1975 i Lund, var en svensk arkitekt och landskapsarkitekt. Lewerentz är fortfarande en av Sveriges internationellt sett mest uppmärksammade arkitekter.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]
Möhrings kontor, Berlin 1908. Bruno Möhring (till vänster), Josef Scherer (sittande) och Sigurd Lewerentz.
”Lewerentz & Stubelius” ritningsstämpel.

Sigurd Lewerentz var son till disponenten vid Sandö glasbruk Gustaf Adolf Lewerentz och Hedvig Mathilda Holmgren. Släkten kommer ursprungligen från Nordtyskland.[7]

Sigurd Lewerentz gifte sig 12 april 1911 med Edith Engblad (1887-1969); tillsammans fick de tre barn. Lewerentz studerade vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, först mekanik, sedan husbyggnad och tog examen 1908. Han arbetade därefter på arkitektkontor i Tyskland, bland annat hos Richard Riemerschmid och Bruno Möhring. År 1909 började Lewerentz studier per korrespondens vid Konstakademins byggnadsskola.

Missnöjd med den konservativa undervisningen där startade han, tillsammans med en grupp andra studenter, Klara skola. Därtill arbetade Lewerentz hos Carl Westman. Åren 1911–1916 ledde han arkitektkontoret Lewerentz & Stubelius ihop med Torsten Stubelius. Hans första projekt som självständig arkitekt var Villa Ericsson på Lidingö som han ritade (tillsammans med Stubelius) för ingenjören Gustaf L.M. Ericsson i nationalromantiskt stil. Villan för Ericsson skulle samtidigt bli den enda byggnaden i Lewerentz produktion med anknytning till nationalromantiken.

I samarbete med Gunnar Asplund ägnade han sig från 1915 åt projektet Skogskyrkogården i Stockholm. Lewerentz insatser gällde främst själva landskapet, men också huvudentrén och framför allt det klassicistiska Uppståndelsekapellet (1925).[8] Arkitekterna formgav hela komplexet, från landskap till minsta lampa. Skogskyrkogården stod klar 1940. Lewerentz tvingades lämna projektet som slutfördes på egen hand av Asplund.

Till Lewerentz mest personliga verk hör Östra kyrkogården i Malmö som han arbetade med från 1916 till 1969. Han vann arkitekttävlingen med sitt bidrag Ås efter Hohögsåsen som är en dominerande del av området. Den första delen invigdes 1921. Lewerentz ritade på 1940-talet en kapell- och krematorieanläggning med S:ta Gertruds, S:t Knuts och Hoppets kapell. Han blev under 1910- och 1920-talet en auktoritet på området och ritade även gravmonument och en utställningsbyggnad åt Svenska Eldbegängelseföreningen på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. 1927 ritade han även ett förslag för Kvibergs kyrkogård i Göteborg.[9]

Stockholmsutställningen 1930

[redigera | redigera wikitext]
Philips-huset

Lewerentz var en av frontpersonerna vid Stockholmsutställningen 1930 där han ritade några utställningspaviljonger. Han var även delaktig i den grafiska formgivningen, bland annat utställningslogon, affischer och Stockholmsutställningens reklammast. Vid denna tid var han även engagerad i utformningen av livsmedelsbutiker och kontorshus. Bland annat ritade han det funktionalistiska Svenska Philips-huset i Stockholm som huvudkontor och lager åt Svenska Philips, idag klassad sm kulturhistoriskt värdefull byggnad.

År 1933 vann Lewerentz arkitekttävlingen om Stadsteater i Malmö och fick, efter omtävling, genomföra projektet med de övriga pristagarna Erik Lallerstedt och David Helldén. Malmö stadsteater (numera Malmö Opera) invigdes 1944.

I slutet av 1940-talet vann Lewerentz tävlingen om restaureringen av Uppsala domkyrka. Hans förslag förenade en djupgående förståelse av gotikens konstruktionsprinciper med vad han menade var sin tids ”uppfattning om det konstruktivas betydelse och rätt till uttrycksfullhet”. Lewerentz fråntogs dock priset, bland annat beroende på hans ålder och påstådda samarbetssvårigheter.

Idesta

[redigera | redigera wikitext]
Sigurd Lewerentz i sin lägenhet på fabriken i Eskilstuna, 1950-tal.

Lewerentz kämpade mot vad han ansåg vara ett uselt svenskt arkitekturklimat. Efter ett par allvarliga besvikelser drog han sig på 1940-talet tillbaka för att ägna över ett decennium åt fönster- och dörrtillverkning med det av honom utvecklade byggsystemet Idesta.[10] Lewerentz och hans fru bröt upp från Stockholm och flyttade till Eskilstuna. Vintern 1940 köpte Lewerentz en industrifastighet i Eskilstuna för att börja med egen tillverkning eftersom han inte var helt nöjd med kvaliteten. Till verksamheten knöt han AB Idesta och AB Blokk, det senare bildades 1930 med Lewerentz som delägare, Blokk tillverkade 1930 bland annat Stockholmsutställningens reklammast.[11] Ett av de första byggnaderna där system Idesta kom till användning var byggnaden för Riksförsäkringsanstalten i Stockholm.[12] År 1956 överlämnade han ansvaret och driften av företaget till sonen Carl Lewerentz.

Sista åren som arkitekt

[redigera | redigera wikitext]
Sigurd Lewerentz, arbetsrummet "svarta lådan", Lund.
Interiör i Blomsterkiosken (1969).

1958 lämnade Lewerentz Eskilstuna och flyttade med sin fru till Skanör. På 1960-talet återkom han till kyrkobyggnader. Sent i livet ritade Lewerentz två kyrkor i strängt artikulerade tegelformer: Markuskyrkan i Björkhagen och S:t Petri kyrka i Klippan. De räknas idag till de främsta verken i svensk arkitekturhistoria. Markuskyrkan väckte stor uppmärksamhet redan under byggtiden både i Sverige och utomlands, och 1962 fick Sigurd Lewerentz för Markuskyrkan det första Kasper Salin-priset som utdelats. Lewerentz promoverades till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1962.[13]

Nu kom en period med ökat intresse för hans verk från en yngre generation arkitekter verksamma i Lund: Klas Anshelm, Bengt Edman och Bernt Nyberg. De träffade nestorn som de sista åren av sitt liv levde i Lund. Efter att hans fru avlidit 1969 flyttade han till Lund och lät bygga en svart låda med folieklädda innerväggar som en ateljé.[14][15]

Lewerentz sista byggnad blev den mycket uppmärksammade blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö från 1969.[16] Den är uppförd i rå betong och har en enkel radikal form med en långt driven förenkling i nybrutalismens anda, men med en sofistikerad utformning av detaljer. Bland annat är elinstallationerna utanpåliggande i interiören där ledningarna blir en del av interiören. Blomsterkiosken och Östra Kyrkogården lockar arkitekturintresserade besökare från hela världen. Han är begraven på Östra kyrkogården i Malmö.

Eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

Lewerentz liv och verk visades 2021–2022 i en omfattande utställning, Sigurd Lewerentz: Dödens och livets arkitekt, på ArkDes i Stockholm.[17] Utställningen och ArkDes lyfter fram Lewerentz som ”…en av arkitekturhistoriens mest hyllade och mytomspunna arkitekter. Han är en av de främsta arkitekterna i modern tid och en av de mest betydelsefulla konstnärerna i Sverige någonsin.”[15] I utställningen visades 600 föremål, bland annat ritningar, skisser, fotografier och Lewerentz kontorsmaterial.[18]

Bildgalleri (verk i urval)

[redigera | redigera wikitext]

Byggnadsverk i urval

[redigera | redigera wikitext]
Lewerentz' affisch till Stockholmsutställningen.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sigurd Lewerentz, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11292, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6862knp, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 november 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sten Lagerström (red.), ”Lewerentz, Sigurd”, Vem är det 1969, 1969, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Lewerentz, Sigurd i Vem är det 1969
  7. ^ Björn Linn: Sigurd Lewerentz i Svenskt biografiskt lexikon , hämtad 2014-12-29
  8. ^ Sigurd Lewerentz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11292, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Linn), hämtad 2022-05-08.
  9. ^ Sigurd Lewerentz: Dödens och livets arkitekt
  10. ^ ”Historien om IDESTA.”. Arkiverad från originalet den 11 april 2013. https://web.archive.org/web/20130411015031/http://www.idestagroup.se/historik.html. Läst 15 februari 2014. 
  11. ^ Ahlin (1985), s. 135-137
  12. ^ Ahlin (1985), s. 150
  13. ^ KTH: Hedersdoktorer 1944–2008 Arkiverad 24 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 12 april 2009
  14. ^ Utställningen Sigurd Lewerentz: Dödens och livets arkitekt på Arkdes 2022
  15. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220528174215/https://arkdes.se/arkdes-play/vem-var-lewerentz/. Läst 8 maj 2022. 
  16. ^ https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitektur-och-kulturarv/Malmos-historia/Platser-och-byggnader/Kyrkor-och-begravningsplatser/Kyrkogardar/Ostra-kyrkogarden.html
  17. ^ https://arkdes.se/utstallning/sigurd-lewerentz-architect-of-death-and-life/
  18. ^ https://www.di.se/nyheter/historisk-motstandsman-hyllas-i-jatteutstallning/
  19. ^ Lewerentz, Sigurd (1885-1975), digitaltmuseum.se
  20. ^ Klockstapel, digitaltmuseum.se

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Böcker

[redigera | redigera wikitext]
  • Ahlin, Janne (1985/2015). Sigurd Lewerentz, Arkitekt Stockholm: Byggförlaget. Park Books, 2015. ISBN 978-3906027487
  • Bedoire, Fredric; Wickman Kerstin, Wenander Vicki, Glennow Ewa, Lindström Jonas (2017). Lewerentz: ett mästerverk. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld. Libris 19802130. ISBN 978-91-88439-05-5 
  • Björkquist Karin, Corbari Sébastien, red (2021) (på engelska). Sigurd Lewerentz - pure aesthetics St. Mark's Church. Zurich: Park Books. Libris kz3g93pch35fp626. ISBN 9783038602439 
  • Blundell Jones, Peter (2002). Modern Architecture through case studies (Architectural Press) ISBN 978-0750638050
  • Constant, Caroline (1994) (på engelska). The woodland cemetery: toward a spiritual landscape : Erik Gunnar Asplund and Sigurd Lewerentz 1915-61. Stockholm: Byggförl. Libris 7678753. ISBN 9179880606 
  • Lewerentz, Sigurd; Caldenby Claes, Caruso Adam, Lind Sven Ivar, Hultin Olof, Krause John, Perlmutter Michael (1997). Two churches: Två kyrkor. Stockholm: Arkitektur. Libris 7754423. ISBN 9186050400 
  • Lewerentz, Sigurd; Flora Nicola, Giardiello Paolo, Postiglione Gennaro, Stanton David (2002) (på engelska). Sigurd Lewerentz: 1885-1975 (1. ed.). Milano: Electa. Libris 8834014. ISBN 1-904313-05-1 
  • Örn, Johan; Kieran Long, Andersson Mikael, Dehlin Johan, Myrehed Per, Sanner Kalle, Andersson Thomas, Bergström Anders (2021). Sigurd Lewerentz: dödens och livets arkitekt. Stockholm: ArkDes. Libris n2qr5lx8lghtxkwd. ISBN 9789187447174 

Expertgranskade Artiklar

[redigera | redigera wikitext]
  • Campo-Ruiz, Ingrid (2016). The Separating and Connecting Nature of Architectural Limits: Sigurd Lewerentz and Site. Esempi di Architettura 3/1 (2016): 41-51. ISSN 2035-7982.
  • Hart, Vaughan (1996). ‘Sigurd Lewerentz and the ‘Half-Open Door’’, Architectural History: Journal of the Society of Architectural Historians of Great Britain, vol.36, pp.181-196.

Doktorsavhandlingar

[redigera | redigera wikitext]

Artiklar

[redigera | redigera wikitext]
  • Constant, Caroline (1998). Il cimitero est di Malmö: La lenta scoperta del valore assoluto della semplicità, i ”Casabella” nr 659.

Utställningar

[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sigurd_Lewerentz&oldid=56395176”