Sierkajaure (Gällivare socken, Lappland)
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Gällivare kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Gällivare socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 67°43′10″N 20°06′21″Ö / 67.71950°N 20.10579°Ö |
SWEREF 99 TM | 7520498, 715824 |
Mått | |
Areal | 0,594 km² [1] |
Höjd | 456 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 5,25 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Kalixälvens huvudavrinningsområde (4000) |
VattendragsID (VDRID) | 751994-168506 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Hög |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE752046-168263) |
Övrigt | |
SjöID | 752046-168263 |
ID vattenförekomst | SE752046-168263 |
Vattenytans ID (VYID) | 752029-168193 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Kaitum fjällurskog (SE0820204)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 752061-168105 |
Namn | Utloppet av Sierkajaure |
Areal | 8,5 km² |
Vattenytor | 0,9781 km² |
Sjöprocent | 11,51 % |
Ackumulerad areal uppströms | 8,5 km² |
Biflödesordning | 4 |
VattendragsID (VDRID) | 751994-168506 |
Avstånd till havet | 331 km |
Medelhöjd | 472 m ö.h. |
Område nedströms | 752060-168375 |
Källor | [4][5][6] |
Sierkajaure är en sjö i Gällivare kommun i Lappland och ingår i Kalixälvens huvudavrinningsområde och kan på svenska översättas med Videsjön[7]. Sjön har en area på 0,594 kvadratkilometer och ligger 456 meter över havet. Sierkajaure ligger i Kaitum fjällurskog Natura 2000-område.[3]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Sierkajaure ingår i det delavrinningsområde (752061-168105) som SMHI kallar för Utloppet av Sierkajaure. Medelhöjden är 472 meter över havet och ytan är 8,5 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Vattendraget som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 331 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (51 procent) och sankmarker (38 procent). Avrinningsområdet har 0,98 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 11,5 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Falck, Albert; Korhonen Olavi (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn ([2. uppl.]). Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Libris 10894842. ISBN 978-91-971835-6-7
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Sierkajaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |