Hoppa till innehållet

Sidenguldstekel

Från Wikipedia
Sidenguldstekel
Status i Sverige: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
FamiljGuldsteklar
Crysididae
SläktePseudospinolia
ArtSidenguldstekel
P. neglecta
Vetenskapligt namn
§ Pseudospinolia neglecta
AuktorShuckard, 1837
Hitta fler artiklar om djur med

Sidenguldstekel (Pseudospinolia neglecta) är en art i insektsordningen steklar som tillhör familjen guldsteklar.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Sidenguldstekeln har en kroppslängd på 5 till 9 millimeter. I jämförelse med andra närbesläktade arter ger den ett ganska slankt intryck vad gäller kroppsbyggnaden. Framkroppen är blågrön och bakkroppen är guldröd, med rundad bakkroppsspets.

Sidenguldstekeln finns i Europa och österut till centrala Asien. I Sverige har dess utbredning minskat kraftigt under 1900-talet. Tidigare fanns den från Skåne i söder till Dalsland, Närke och Gästrikland i norr, samt på Öland och Gotland.

I Sverige är sidenguldstekeln sedan 2015 klassad som sårbar.[1] Det är troligt att den försvunnit från större delen av sitt tidigare utbredningsområde. Orsaken till dess tillbakagång är inte helt känd, men beror troligtvis på flera samverkande faktorer. Längre söderut i Europa, särskilt i de centrala delarna, är arten vanligare.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Sidenguldstekeln har ett parasitiskt levnadssätt som larv och dess värdart är främst den solitära getingen Odynerus spinipes. Denna geting har under 1900-talet blivit ganska sällsynt i Sverige, troligtvis främst på grund av habitatförlust och ökad brist på lämpliga boplatser, som lertegelväggar. Detta har i sin tur sannolikt påverkat sidenguldstekelns populationer negativt, eftersom den är bunden till de platser där dess värdart finns.

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Sidenguldstekelns hona tar sig in i getingens bo när denna är borta och lägger ägg i äggceller som ännu inte tillslutits, det vill säga i sådana celler där det finns en getinglarv som ännu inte förpuppat sig. Ofta gömmer sidenguldstekelhonan sitt ägg under de döda vivellarver som getinghonan samlat och lagt i äggcellen som föda till sin egen larv. Efter några dygn kläcks sidenguldstekelägget till en larv. Denna attackerar sin värd, getinglarven, och livnär sig genom att gradvis suga ut den.

  1. ^ [a b] Artdatabankens faktablad om Sidenguldstekel Läst 25 februari 2009.