Serveringspersonal
Serveringspersonal kallas personer som anställda för att servera mat och dryck, ofta på en restaurang eller i en bar. Beteckningen servitör syftar på en man medan servitris syftar på en kvinna. Ett annat ord för servitör är kypare. Serveringspersonalen kallas också inom den svenska restaurangbranschen för servis.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]En av serveringspersonalens viktigaste uppgifter är kontakten med gästerna. I arbetsuppgifterna ingår ofta även att duka, ta upp beställning, servera dryck och mat samt slutligen att delge gästerna notan och eventuellt ta emot betalningen. På vissa arbetsplatser kan serveringspersonalen också ha ytterligare arbetsuppgifter, som att diska, städa eller arbeta i en bar. Även någon form av underhållning av gästerna kan ibland ingå i serveringspersonalens uppgifter.
Det förekommer också att, ibland specialiserade, servitörer och servitriser anställs för arbete i arbetsgivares privathem under just anställningen "servitör" eller "servitris". Detta är dock ganska ovanligt i de flesta delar av världen. Vanligare är i stället att hushållspersonalen sköter servering.
Enligt amerikanska Bureau of Labor Statistics fanns i maj 2008 över 2,2 miljoner människor som var anställda som serveringspersonal i USA.[1]
Klädsel
[redigera | redigera wikitext]Ofta bär servitörer och servitriser uniform eller serveringsdräkt som arbetskläder. Den klassiska uniformen för en servitör består av en vit skjorta, svarta byxor och förkläde samt för en servitris av klänning, alternativt svart kjol och vit blus, samt förkläde. Traditionellt ingår även serveringsmössa servitriskläderna, men det är numera mindre vanligt, åtminstone på restauranger. Många servitörer och servitriser bär även namnbricka. Även i privathem kan husligt anställda, exempelvis hembiträden, barnflickor eller betjänter, bära serveringsdräkt till exempel då de exempelvis serverar men även vid andra finare och vardagligare tillfällen, eller i alla fall ha arbetskläder eller en uniform påminnande om den som serveringspersonal på finare restauranger bär. Till exempel kan hembiträden och barnflickor ha vit blus och svart kjol samt förkläde.[2]
Facklig anslutning
[redigera | redigera wikitext]Serveringspersonalens fackliga organisation är Hotell och Restaurang Facket inom LO och Unionen (hovmästare) inom TCO. Åren 2017-2019 låg den fackliga organisationsgraden för hovmästare, servitörer och bartendrar i intervallet 20-22 procent.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ US Department of Labor - Bureau of Labor Statistics (24). ”Occupational Employment and Wages - Waiters and Waitresses”. US Department of Labor. http://www.bls.gov/oes/current/oes353031.htm. Läst 31 december 2006.
- ^ Jan Sundberg (11 november 2013). ”Hembiträde hos Åbo stadsdirektör”. Ro hit. sid. 8. Arkiverad från originalet den 25 november 2015. https://web.archive.org/web/20151125040936/http://www.dragsfjard.fi/rosala/RoHit/rohit2013.pdf. Läst 25 oktober 2015.
- ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 34
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Serveringspersonal.- Wikimedia Commons har media som rör Serveringspersonal.
- USA Todays artikel om serveringspersonal, 14 april 2006 (engelska)
- Why is service still so bad in the UK?, 12 januari 2011 (engelska)
