Sergej Volkonskij
| Sergej Volkonskij | |
 Sergej Volkonskij. | |
| Född | 8 december 1788 (g.s.)[1] Moskva |
|---|---|
| Död | 28 november 1865 (g.s.)[1] (76 år) Voronki |
| Begravd | Voronki |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Sysselsättning | Officer, memoarförfattare |
| Maka | Maria Volkonskaja (g. 1825–) |
| Barn | Michail Volkonsky (f. 1832) Elena Sergeevna Kochubey (nee Volkonskaya) (f. 1835) |
| Föräldrar | Grigorij Volkonskij Alexandra Volkonskaja |
| Utmärkelser | |
| Sankt Annas orden, första klass Georgsorden, fjärde klass Korset för segern vid Eylau Leopoldsorden Andra klassen av Röda örns orden Guldsabel "för tapperhet" Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen Sankt Vladimirs orden, tredje klass Sankt Annas orden, andra klass Medalj för 1812 års fälttåg | |
| Redigera Wikidata | |
Sergej Grigorjevitj Volkonskij (ryska: Сергей Григорьевич Волконский), född 19 december (gamla stilen: 8 december) 1788 i Moskva, död 10 december (28 november) 1865, var en rysk general och dekabrist. Han var gift med Maria Volkonskaja.
Volkonskij deltog i fälttågen efter 1807 och utnämndes 1816 till general, men tog avsked från krigstjänsten 1819 och kom i nära kontakt med Pavel Pestel. Han deltog i militärrevolten den 14 december 1825, häktades och dömdes till förvisning på livstid till Sibirien. Efter Alexander II:s tronbestigning fick han amnesti, men stod fortfarande under polisuppsikt. Hans memoarer, Zapiski utgavs 1901 av sonen (tysk översättning 1905).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Volkonskij i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ^ [a b] Vladimir Lamin (red.), Историческая энциклопедия Сибири, 2009, ISBN 5-8402-0230-4, läs online och läs online.[källa från Wikidata]