Hoppa till innehållet

Secunda Giedi

Från Wikipedia
Secunda Giedi (α2)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStenbocken
Rektascension20t 18m 03,25595s[1]
Deklination-12° 32′ 41,4684″[1]
Skenbar magnitud ()+3,57[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8.5 III-IV[3]
U–B+0,69[2]
B–V+0,94[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-0,47 ± 0,47[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +62,63[1] mas/år
Dek.: +2,66[1] mas/år
Parallax ()30,82 ± 0,19[1]
Avstånd105,8 ± 0,7  (32,4 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()+0,98 +0,07 -0,06[5]
Detaljer
Massa2,05 ± 0,29[6] M
Radie8,38 ± 0,58[6] R
Luminositet40,4 ± 2,2[6] L
Temperatur5 030 ± 160[6] K
Metallicitet-0,15 ± 0,10[6] dex
Vinkelhastighet2,7[4] km/s
Ålder1,30 ± 1,04[6] miljarder år
Andra beteckningar
Giedi, Algedi, Secunda Giedi, Algiedi Secunda, A2 Cap , 6 Capricorni , ADS 13645, BD -12 ° 5685, FK5 761, HD 192947, HIP 100064, HR 7754, SAO 163427, WDS J20181-1233A, BC [7]

Secunda Giedi eller Alfa2 Capricorni, α2 Capricorni, (förkortat Alfa2 Cap, α2 Cap) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna[8] belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Stenbocken. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,57[2], är synlig för blotta ögat och utgör en del av den dubbla stjärnan Alfa Capricorni tillsammans med Prima Giedi. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 30,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 106 ljusår (ca 32 parsek) från solen.

Alfa2 Capricorni har de traditionella namnen Secunda Giedi eller Algiedi Secunda och delade namnet Algedi, som kommer från arabiska الجدي al-jadii, "geten", med Alfa¹ Capricorni. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[9] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Algedi för Alfa² Capricorni den 21 augusti 2016 vilket nu är inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[10]

Prima Giedi är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G8.5 III-IV[3], vilket anger att spektrumet uppvisar blandade egenskaper hos en jätte- och underjättestjärna. I en ålder av ca 1,3 miljarder år ligger den för närvarande på den röda jättegrenen[6] och genererar energi genom kärnfusion av väte i ett skal som omger en inert kärna av helium. Den har en massa som är omkring dubbelt så stor som solens massa, en radie som är ca 8,4 gånger så stor som solens och utstrålar från dess fotosfär ca 40 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 000 K.[6]

Följeslagarna, komponenterna Alfa2 Capricorni B och Alfa2 Capricorni C, bildar en dubbelstjärna och kretsar kring varandra med en period på ca 244 år. Båda stjärnorna har en massa som är omkring hälften av solens massa. De kretsar kring primärstjärnan med en beräknad period på cirka 1 500 år.[11] År 2010 hade paret en separation på 6,6 bågsekunder från primärstjärnan vid en positionsvinkel på 196°.[12]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N
  3. ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
  4. ^ [a b] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and radial velocities for a sample of 761 HIPPARCOS giants and the role of binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  5. ^ Carney, Bruce W.; et al. (March 2008), "Rotation and Macroturbulence in Metal-Poor Field Red Giant and Red Horizontal Branch Stars", The Astronomical Journal, 135 (3): 892–906, arXiv:0711.4984 , Bibcode:2008AJ....135..892C, doi:10.1088/0004-6256/135/3/892.
  6. ^ [a b c d e f g h] Reffert, Sabine; et al. (2015), "Precise radial velocities of giant stars. VII. Occurrence rate of giant extrasolar planets as a function of mass and metallicity", Astronomy and Astrophysics, 574A (2): 116–129, arXiv:1412.4634,
  7. ^ "alf02 Cap -- Double or multiple star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-05-15.
  8. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  9. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  10. ^ Mamajek, Eric (February 1, 2017), IAU Catalog of Star Names, IAU Division C Working Group on Star Names (WGSN), hämtad 2017-05-17.
  11. ^ Tokovinin, A. (September 2008), "Comparative statistics and origin of triple and quadruple stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 925−938, arXiv:0806.3263 , Bibcode:2008MNRAS.389..925T, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13613.x.
  12. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920, hämtad 2015-07-22

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]