Scymnus frontalis

	Scymnus frontalis
	Oval minipiga
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Egentliga insekter; Insecta
Ordning	Skalbaggar; Coleoptera
Familj	Nyckelpigor; Coccinellidae
Släkte	Scymnus
Art	Oval minipiga; Scymnus frontalis
Vetenskapligt namn
	§ Scymnus frontalis
Auktor	(Fabricius, 1787)
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Oval minipiga (Scymnus frontalis) är en skalbaggsart som först beskrevs av Johan Christian Fabricius 1787.^[1] Den ingår i släktet Scymnus och familjen nyckelpigor.^[1]

Beskrivning

Kroppen är avlång och svart, vanligtvis med två stora, rödbruna fläckar på täckvingarna. Benen är rödaktiga. Honan har rött huvud, hanen svart.^[2] Arten är liten, med en kroppslängd på 2 till 3 mm^[2] och en vikt som nykläckt (ur puppan) på omkring 3 mg^[3].

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar större delen av Europa med undantag för Island och de allra sydligaste delarna, som Iberiska halvön, södra Italien och södra Balkan.^[4] Vidare österut genom Vitryssland, Ukraina, Ryssland, Kaukasus, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och Kazakstan till Sibirien, Mongoliet och Kina. Dessutom åt sydöst till Sydvästasien.^[5] I Sverige förekommer arten i Götaland, Svealand och östra Norrland^[6], medan den i Finland framför allt har observerats i de södra delarna av landet, ungefär upp till Norra Savolax, med enstaka fynd längre norrut^[7].

Ekologi

Habitatet utgörs av solrika biotoper, som kullar, sluttningar, torrängar och andra torrare gräsmarker, stenbrott, sandbankar vid floder, solbelysta skogsbryn, ruderatområden och trädgårdar, där den förekommer på gräs och i förekommande fall träd (både barr- och lövträd). Födan består av bladlöss.^[5]

Reproduktionen är tydligt temperaturberoende: Ju lägre temperatur, desto färre honor är det som lägger ägg.^[3]

Även utvecklingen är starkt beroende av temperaturen: Vid 15ºC tar tiden från ägg till vuxen insekt 80 dygn, men bara 17 dygn vid 30ºC. Larven ömsar hud fyra gånger, och har dessutom ett vilolarvsstadium före förpuppningen då den inte intar någon föda.^[3]

Övervintringen sker under vissna löv, i torrt gräs och bland rötter.^[5]

Källor

^ [a b] Oskar Kindvall, Maria Backlund (16 december 2015). ”Scymnus frontalis - oval minipiga”. Dyntaxa. Artdatabanken. https://www.dyntaxa.se/taxon/info/105622?changeRoot=True. Läst 17 mars 2018.
^ [a b] Andreas Haselböck (2014). ”Scymnus frontalis / Trockenrasen-Zwergmarienkäfer” (på tyska). Naturspaziergang. http://www.naturspaziergang.de/Kaefer/Coccinellidae/Scymnus_frontalis.htm. Läst 17 mars 2018.
^ [a b c] Steven E. Naranjo, Roberta L. Gibson & David D. Walgenbach (1990). ”Development, Survival, and Reproduction of Scymnus frontalis (Coleoptera: Coccinellidae), an Imported Predator of Russian Wheat Aphid, at Four Fluctuating Temperatures” (på engelska) (PDF, 159 kB). Annals of the Entomological Society of America 83 (3). Arkiverad från originalet den 24 november 2013. https://web.archive.org/web/20131124150009/http://naldc.nal.usda.gov/download/47514/PDF. Läst 18 mars 2018.
^ ”Scymnus frontalis (Fabricius, 1787)” (på engelska). Global Biodiversity Information Facility (GBIF). 2017. https://www.gbif.org/species/5749504. Läst 20 mars 2018.
^ [a b c] N. B. Nikitskij och A. S. Ukrainskij (2016). ”The Ladybird Beetles (Coleoptera, Coccinellidae) of Moscow Province” (på engelska) (PDF, 2,46 Mb). Entomological Review 96 (6): sid. 18–19. doi:10.1134/S0013873816060051. ISSN 0013–8738. https://www.zin.ru/animalia/coleoptera/pdf/nikitsky_ukrainsky_2016_coccinellidae_of_moscow_province.pdf. Läst 23 december 2017.
^ ”Scymnus frontalis Oval minipiga”. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet. 2015. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/105622. Läst 17 mars 2018.
^ Jyrki Muona (2010). ”ketopikkupirkko (fi) (Scymnus frontalis)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.194285. Läst 17 mars 2018.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Scymnus frontalis.
Bilder & media

[dyn-1] [a b] Oskar Kindvall, Maria Backlund (16 december 2015). ”Scymnus frontalis - oval minipiga”. Dyntaxa. Artdatabanken. https://www.dyntaxa.se/taxon/info/105622?changeRoot=True. Läst 17 mars 2018.

[NSG-2] [a b] Andreas Haselböck (2014). ”Scymnus frontalis / Trockenrasen-Zwergmarienkäfer” (på tyska). Naturspaziergang. http://www.naturspaziergang.de/Kaefer/Coccinellidae/Scymnus_frontalis.htm. Läst 17 mars 2018.

[AESA-3] [a b c] Steven E. Naranjo, Roberta L. Gibson & David D. Walgenbach (1990). ”Development, Survival, and Reproduction of Scymnus frontalis (Coleoptera: Coccinellidae), an Imported Predator of Russian Wheat Aphid, at Four Fluctuating Temperatures” (på engelska) (PDF, 159 kB). Annals of the Entomological Society of America 83 (3). Arkiverad från originalet den 24 november 2013. https://web.archive.org/web/20131124150009/http://naldc.nal.usda.gov/download/47514/PDF. Läst 18 mars 2018.

[GBIF-4] ”Scymnus frontalis (Fabricius, 1787)” (på engelska). Global Biodiversity Information Facility (GBIF). 2017. https://www.gbif.org/species/5749504. Läst 20 mars 2018.

[ER-5] [a b c] N. B. Nikitskij och A. S. Ukrainskij (2016). ”The Ladybird Beetles (Coleoptera, Coccinellidae) of Moscow Province” (på engelska) (PDF, 2,46 Mb). Entomological Review 96 (6): sid. 18–19. doi:10.1134/S0013873816060051. ISSN 0013–8738. https://www.zin.ru/animalia/coleoptera/pdf/nikitsky_ukrainsky_2016_coccinellidae_of_moscow_province.pdf. Läst 23 december 2017.

[ADB-6] ”Scymnus frontalis Oval minipiga”. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet. 2015. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/105622. Läst 17 mars 2018.

[FAC-7] Jyrki Muona (2010). ”ketopikkupirkko (fi) (Scymnus frontalis)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.194285. Läst 17 mars 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]