Schweiz frisinnade demokratiska parti
| Schweiz frisinnade demokratiska parti | |
| Partiordförande | Fulvio Pelli (1995–2008) |
|---|---|
| Grundat | 1848 (1894) |
| Upplöst | 2008 |
| Huvudkontor | Neuengasse 20 Postfach 6136 CH-3001 Berne |
| Politisk ideologi | klassisk liberalism |
| Politisk position | mitten-höger |
| Internationellt samarbetsorgan | Liberala internationalen |
| Europeiskt samarbetsorgan | Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet |
| Färg(er) | blå |
.jpg)
Schweiz frisinnade demokratiska parti (tyska:Freisinnig-Demokratische Partei der Schweiz (FDP), franska: Parti radical-démocratique suisse (PRD), italienska: Partito liberale radicale svizzero (PLR), rätoromanska: Partida liberaldemocrata svizra (PLD)) var ett liberalt center-högerparti i Schweiz. Den 1 januari 2009 gick de frisinnade samman med Schweiz liberala parti och bildade FDP. Liberalerna (tyska: FDP. Die Liberalen, franska: PLR. Les Libéraux-Radicaux, italienska: PLR. I Liberali, rätoromanska: PLD. Ils Liberals)
Historia
[redigera | redigera wikitext]Partiet brukar spåra sitt ursprung i de liberala, antikatolska, borgerliga och protestantiska kretsar som skapade den liberala schweiziska staten 1848. Partiet bildades emellertid först 1894. Det stod till en början vänster om det kristdemokratiska partiet, men med socialdemokraternas uppsving i början av 1900-talet kom partiet att alltmer definieras som liggande till höger på den partipolitiska skalan.
Ideologi
[redigera | redigera wikitext]Som ett klassiskt liberalt parti motsatte sig partiet vanligen statligt ingripande i ekonomiska och sociala frågor. Det avvisade tanken på välfärdsstaten och stödde fri marknad, frihandel och avregleringar, registrerat partnerskap mellan två personer av samma kön och legalisering av lätt narkotika. FDP/PRD:s partimedlemmar ansågs vara nära lierade med schweiziska storföretagarintressen, inte minst banker och läkemedelstillverkare.
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]Vid parlamentsvalet den 19 oktober 2003 fick FDP/PRD 36 (jämfört med 43, 1999) av de 200 mandaten i nationalrådet och 14 av 46 i ständerrådet.